Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 september 1869, sida 2

— ?815 UA TDA 1 1 en, som först på de sednare åren erhållit någon egentlig skolkunskap eller teknisk bildning. kan ästadkomma dylika arbeten. Att ingå uti ett detaljeradt bedömande af de olika utställarnes fabrikater torde j. vara på sin plats, hvarföre jag åtnt mig med att omnämua de mera framstå ende. Så hade t. ex. Sven Andersson på lxinna-Sanden ej mindre än 36 nummer olika väfnader, såsom bomullsoch halt ylletlälningstyg, halfyllemöbeltyg, damast med tvinnad varp, hellinne byxtyg, helyllesatin, samt schaggmattor i utmärkta mönster och vackra färger, m. m. Vidare sågs man de välkända sabrikaterna af Bord väfveribolag, BRydbyholms bolag samt Charles Hill, Alingsås, — mollskinn, domestik, sitser m. m. Af hemväfnader iakttages åtkilliga från M. Andersson, Venersborg och Sligen, hvilka tillvunno sig välförtj uppmärksamhet; bland dessa må nämnas n bordduk med inväfda afbildningar al Venersborgs nya stadshus och kyrka, samt divanmattor i smakfulla mönster, byxtyger, doftel, förfärdigad af 1, nötbår och 2, ull, 0. s. v. Carl Pehrsson Co., Ulricenamn och Tverredsstom, samt Aug. Claesson, Svenljunga Uddebo, hade båda eponerat vackra profver å yllehalsdukar; från åtskilliga olika exponenter sågos hästtäcken, golfmattor, ylleticken, filtar, ylleschalar, borddukar, servietter m. m, allt rittnande om att hemväsnaden flitigt idkas. Innan jag äfvergår från väfnaderna, måste j mna tillverkningen af de välbekanta Brässeler-martväfnaderna. Det är egentligen de båda sednare åren, som början härmed gjorts, och är det den i förening med Borås tekniska skola stående Värveriskolan, som möjliggjort att man hunnit så långt, som de nu å dylika mattor utställda profven visa. En kort historik öfver nämnde skola torde derföre här rtå inrymmas. 1567 öppnades i Borås af verkmästaven 8. F. Krebs en privat väfskola, som nanderstöddes af tekniska skolans direktion, hvilken upplät lokal. Följande året erbölls af regeringen ett understöd af 00 rdr, och med innevarande års början har skolan öppnats i fullständigt skick för undervisving i Jackard-, bomullsoch ylleväfnader. Statsanslaget har ökats till 3,009 rdr, hvarjemte bidrag erhållits från landstinget, utgående med 1,590 rdr årligen. Skolans egentliga syftemål är att höja nadsindastrien i allmänhet och att göra Jackardväfveriet till en gren af husslöjden inom länet. Att döma af de nu utstälda profverna, kan skolans verksamhet kallas tillfreåsstålande. då man tager i betraktande den korta tid hon egt bestånd. Elevantalet är för närunde 12, 9 flickor och 3 gossar, alla tillhörande allmogeklassen. El sa mindre må i slaget samt sön i mån af sin s lighet af ,förläggarns eller, rättare s: 2 Personer, hvilka af intresse fö se skolan med de nödvändiga mate lerna för de praktiska arbeten kursen är beräknad att genomgås på 11, er väfskolans första upps och ordnande bar en bi blirvit engagerad, som de meddela undervisnins allmänhet, samt stens teoretiska del skolans clever För slog Borås stad 1. 090 rår oc ner 500 rdr: dock har denna del verksamhet ej omfattats med synnerligt Intresse, ett fi som är ganska betecknande, då arbetsgi varnes söner och döttrar genom d gen undervisning skulle bibringas en väl behöflig insigt uti vä ning dande la :dskonstens teori. Pords trikotfabrik, den enda i sitt slag i Sverige, har utställt profver på en mängd artiklar, hvilkas förfärdigande skiljer sig ärd rån det brukliga väfnadssättet medelst veft och varp deruti, att väfnaden åstadkommes genom masker. På detta sätt gjorda kläden, resfiltar, jackor och benkläder, sjämansskjortor, underkjolar, västar, underkläder, m. m. voro som sagdt till påseende uthäugda, och synes det som dessa fabrikater borde ha en framtid, då priserna ställa sig jemförelsevis billigt. En arbetaredrägt, bestående af jacka med inväfdt dubbelfoder och benkläder, lemnas till 12 rdr, bindtröjor för allmogen från 28 rdr till 42 rår pr dussin o. s. v. Örs sockens nödbjelps(eller fattig)-komitt samt kommunalskyrelsen i Rångedala hafva inlemnat mattväfnader, sydda och osydda täcken, band m. m. allt vittnande om att man tagit de bettlandes arbetskrafter i anspråk — något som borde göras å hvarje ort. Vid afslutandet af denna redogörelse för utställningens väfnadsasdelning torde några ord få tillfogas med afseende å lämpligare åtgärders vidtagande för beredande af ytterligare afsättuing. Man talar nämligen mycket om att exportera till utlandet och klagar öfver konsumtionen inom landet såsom otillräcklig för att gifva arbete åt de tusentals men niskor, hvilka egna sig åt denna industri. Vid tanken härpå frågas: hvad har man äl gjort här för? finnas i någon af våra större städer lokaler, som kunna benämnas: Boräser-väfnaders försiljningsmagasin? Månne ej inrättandet af dylika skulle lända industrien till fromma och bereda väl bebörliga arbetsförtjen ster på samma ng som de onekligen ile höja fabri