Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 september 1869, sida 3

Menniskoätare i gamla tider. Arkäologien — denna nya vetenskap, som uppdagar så många gamla saker — har kommit under fund med, att del af de äldsta innebyggarne såväl i Norden som i andra länder voro menniskoätare. Från förhandlingarne vid det sednaste arkäologiska mötet i Köpenhamn anföres härom bland annat följande: I Professor Spring från Liege yttrade sig i ett högst intressant föredrag om spår ar menni ätande i den förhistoriska tiden. Efter en inledning om Schnierlings atlas öfver hålorna, under I hvilket arbete nämnde vetenskapsman tillsatt förmosenhet och lif, öfvergick han till att tala om I belgiska hålor, vid Cha u och vid Engisse. Menniskan bade vid den förra af dessa varit se nare än vid den andra. Vid den förra hade alsrig funnits spår af grottbjörn eller mammutdjur, sutam blott af oxar, hästar, foglar och fiskar. De slesta voro dock ar menniskoknotor. Det hade j slagit honom med förvåning, att märgknotorna, och endast dessa, bland menuiskvbenen voro klufna för alt få märgen uttagen, och att icke få af dem voro förkolade. Alia dessa knotor voro af unga qvinnor, barn och unga män. Var det derföre, att de äldre männen icke smakade godt? (Munterhet.) I nio år hade han studerat detta fynd. Men alla hade visat sig vantrogna, till och d de vetenskapsmän, till hvilka han direkte värdt sig härom. Vid sidan af de klufna och till en del brända märgknotorna hade anträffats träkol,