XL77 UTRIKES. TYSKLAND. Frågan om att till två år nedsätta tjenstetiden för de konskriptionspligtiga i Preussen uppdykar ständigt, ehuru med långa mellanrum; såsom ett nytt skäl frambålles det stora och tilltagande antalet af konskriberade, som fly för att undgå tjenstgöring; Posen och Slesvig stå högst i detta afseende. Men utom detta skäl inverkar äfven den bristande jemnvigten mellan statens inkomster och utgifter. Huru detta finanstillstånd och osäkerheten för all handel och omsättning verkat på statspapperen, har ,,Köln. Zeit. upplyst genom att visa, det de preussiska statspapperen alltsedan år 1862 ständigt varit i fallande, under det de franska och engelska sedan 1865 oupphörligt stigit. Samma tryckning, som utgifterna för armåen utöfva på de preussiska finanserna, utöfva de äfven på de mindre nordtyska staternas. I Königsberg, der konung Wilhelm uppehållit sig ett par dagar, var i dag åtta dagar sedan en stor galadiner på det dervarande slottet. Festglädjen i Königsberg blef emellertid störd genom ett sorgligt olycksfall, som kostade många menniskor lifvet. De trädgårdar, som omgifva slottssjön, voro briljant illuminerade, och detta hade sammanfört en mängd skådelystna, hvilka dels tagit plats i talrika båtar, dels på den långa slottsbron. Trängseln ökades, då konungen, prinsarne och de öfriga höga gästerna började en rodd i en stor, festligt smyckad gondol. Då kl. half 9 den kongliga gondolen kommit nära bron, gåfvo ledstängerna efter för trängseln, och under förfärliga ångestrop störtade ett stort antal personer i vattnet på eller emellan de nedanför varande båtarna, hvilka till en del äfven kantrades af dem, som i dödsångesten omgåfvo desamma. Den allmänna oredan var obeskriflig. Mörkret förhindrade, att man hvarken kunde öfvertyga sig om olyckans omfång, eller tillgripa de för räddningen ändamålsenliga åtgärderna. Tillika voro de flesta båtarna fullsatta med åskådare, som först måste sättas i land, innan man kunde komma till hjelp med båtarna. Man vet j L ännu icke, huru många som omkommit; redan morgonen efter hade man ur slottssjön uppdragit 38 lik. I Bayern går det förunderligt till. Om man kan tro en berättelse från Minchen till den nationalliberala ,, Weser-Zeit., så har man kommit underfund med en vidt utgrenad komplott, som hade till afsigt att störta den preussiskt sinnade ministerpresidenten Hohenlohe. Ledaren af denna komplott säges varit den bekante kompositören Richard Wagner, hvilken, som man vill veta, begagnat sitt obegränsade inflytande på den unge och konstälskande konungen för att intrigera emot det preussiskt sinnade partiet vid hofvet. Det är nu derföre stort jubel bland anbängarne af detta parti deröfver, att Wagner genom det högmod och den trotsighet, han lagt i dagen med afseende på uppförandet af sitt nyaste verk ,, Rheingold, antages helt och hållet hafva förspillt konungens gunst. Planen att undantränga Hobenlohe — så berättas det i den nämnda tidningen — lärer utgått från det partikularistiska partiet vid hofvet i Minchen, hvilket finner stöd hos vissa strängt kyrkliga elementer i de franska och österrikiska hofven. Etter uppförandet af ,,Rheingold lära Wagner, jemte andra konstnärer och konstnärinnor, förutom de partikularistiska hofmännen och hofdamerna, sökt sörmå konung Ludvig II att afskeda Hohenlohe och öflemna statens ledning åt frih. Perglas, f. n. bayersk ambassadör i Berlin, hvilkens personligbet ansägs som en borgen för, att den bayerska utrikespolitiken skulle plifva ledd i riktning af en allians med Frankrike och Österrike mot Preussen. Allt detta och ännu mera vet , WeserLeit. att förtälja om den sednaste stora Rheingold-intrigen. Hufvudsyftet med framställningen torde emellertid vara att antyda, det Bayern är en stat, som befinner sig i ett slags upplösningstillstånd på grund af den unge konungens, esthetiska afsky mot regeringsangelägenheterna-, soch att denna stat är i behof af den bekanta ,starka hand i Tyskland, som redan supprättat ordningen i mer än en af småstaterna. Tjugofem lärda och konstnärer i Nord