Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 september 1869, sida 2

förslag till reglemente för förvaltningen af Renströmska donationsfonden till staden: hrr rådman E. Melin, v. häradsh. T. Berger, d:r C. Dickson, f. d. borgmäst. C. H. Ewert och grossh. C. J. Brusewitz. 3) Drätselkammarens hemställan beträfsande utstakandet af vintervägar öfver Göta elf godkändes ). 4) Drätselkammarens och stadskamrerarens hemställan i afseende på åtgärder med anledning af maskinisten Christenssons vägran att utlemna åtkomsthandlingar till tomten Bacchiflod i Majorna godkändes likaledes ). . 5) Hr Mellgrens förslag i vattenledningsfrågan sönderföll i 2:ue delar, hvilka hvar för sig behandlades. Såsom i går meddelades, hade byggnadskomitån hemställt, att hr M:s förslag om ny granskning af den antagna planen för vattenledningen icke måtte till vidare åtgärd af stadsfullmäktige föranleda: Hr Mellgren uppläste ett skriftligt anförande till protokollet, innefattande en kritik af byggnadskomitens och kapt. Richerts utlåtanden samt bland annat innehållande det påstående, att komitån fullgjort sitt uppdrag på ett sådant sätt, att frågan befinner sig i alldeles samma skick som förut samt att den utaf hr M. afsedda utredning ej åstadkommits. Vidare framhölls med klander. att komiten gått i författning om arbetenas påbörjande samtidigt med att hr M:s förslag till kom:n ötverlemnades och sålunda tydligt ådagalagt, att den ej ämnat fästa något atseende vid detta. Hr M. slutade med att ånyo framställa sitt förslag om ärendets hänskjutande till annan beredning än byggnadskomiten, en beredning med kapt. Richert, lektorerne Dahlander och Blomstrand, stadsarkit. Strömberg och civilingeniören Meijer till ledamöter. . Hr d:r Dickson bemötte de i hr M:s nu ingifna anförande förekommande påståenden. Tal:n kunde i tekniskt afseende ej räta sig med hr Mellgren och måste fördenskull i denna del af frågan hänvisa till hvad som anförts utaf de tvenne tekniskt bildade medlemmarne af byggnadskomitÅn. Tal:n måste göra den fråga, hvarför hr M. först framkommit med sitt förslag sedan alla förberedande åtgärder för vattenledningens utförande, i öfverensstämmelse med fattade beslut, blifvit vidtagna. Kunde det väl begäras, att komitån skulle låta hela arbetet afstanna i anledning af en persons hugskott? Skulle ett pågående stort arbete för kommunen inhiberas derför, att det behagade någon att framkomma med ett ändringstörslag? Om komiten gjort detta, skulle den i sanning ha försarit högst oriktigt: byggnadskomitån måste handla efter den instruktion den erhållit. Beträffande den af hr Mellgren föreslagna beredningen, fästade talin uppmärksamheten vid, att hrr Richert och Dahlander antagligen skille komma att stå på ena sidan samt hrr Blomstrand och Strömberg på den andra; det blefve således hr Meijer, som skulle komma att fälla utslaget, men med all aktning för dennes skicklighet, trodde tal:n dock, att komitån haft fullt ut lika kompetenta personer att stödja sig vid. Hr Mellgrens motion hade tydligen, såsom det heter, ,, varit i säck innan den kom i påse. Helt och hållet refererande sig till hvad i saken anförts af hr Richert, Colding och Pihl, slutade tal:n med att yrka bifall till byggnadskomitens hemställan. Hr Mellgren vidhöll, att hans förslag icke blifvit af komiten utredt, ehuru han ansåg för vidlyftigt att framlägga bevis för detta sitt påstående. Åfsigten med hr M:s motion hade varit att få grundligt undersökt och utrönt hvilket af de uppgjorda förslagen, som är bäst och fördelaktigast, att åstadkomma noggranna beräkningar och jemförelser samt att derefter få det bästa valdt. Vid förra sammanträdet hade hr M. begärt bordläggning af sitt förslag, dels emedan tiden var långt framskriden, dels af det skäl, att hr M., som varit bortrest, först dagen före sammanträdet erhållit kännedom om detsamma genom tidningarne, och ,,man behöfver väl någon tid på sig för att sätta sig in i en sak, som man vill yttra sig öfver. (Skratt). Motionärens förslag hade ingalunda varit sådant, att man i anledning deraf behöft inställa arbeman gå medelvägar. Hr Lindström: Hvad som kan bli en följd af hr Mellgrens framställning, icke kan det dock bli hvad han dermed afsett. Med anledning af br M:s förnärmande antydan, att stadsfullm:e ej bevakat kommunens sanna fördel, vore det lätt att visa, det all behöflig utredning oväldigt kommit det vigtiga ärendet till del; intet hade försummats eller sparats för detta ändamåls vinnande. Under sådana omständigheter vore det bögst besynnerligt att få höra så beskaffade förslag som hr M:s framkomma. Att byggnadskomitön i sitt utlåtande endast upprepat hvad som förr sagts, vore visserligen en sanning, men detta hade sin naturliga orsak deri, att motionärens förslag ej innehöll annat än hvad som mångfaldiga gånger tillförene blifvit skrifvet och sagdt inom stadsfullmäktiges krets. Då motionären hufvudsakligen åsyftat att få en utredning verkställd af helt andra personer än förut, vore det skäl att något granska dessa personer, och trodde tal:n för sin del ingalunda, att de nyföreslagna kunde jemföras med de utmärkta danska och norska ingeniörer, som yttrat sig i frågan. Tal:n hade ej hört hr Mellgren anföra något nytt skäl, som kunde ge anledning till en total förändring i det redan långt framskridna arbetet. Att detta skulle afbrytas endast derför, att hr M. framkommit med sitt förslag, vore en bögst obefogad fordran. Det hade ålegat motionären att sjelf med siffror bevisa sitt påstående, att hans förslag öfverensstämmer med kommunens sanna fördel. Detta har ej skett; hans påstående qvarstår alltså obevisadt, och hr M:s framställning i dess helhet är så löslig, att stadsfullm:e ej dervid böra fästa något afseende. Såsom frågan nu står, syntes hr M. ej ha afsett något annat än att ställa stadsfullm:e till ansvar för deras åtgöranden och beslut i saken — detta ansvar kunde stadsfullm:e lungt åtaga sig. (Bifall.) Hr Mellgren kunde ej förstå, hur hans förslag kunnat väcka så mycken ,,ond blod-. Det afsåge ju endast att få en pröfning verkställd af sådana personer, som kunna anställa jemförelser och räkna ut hvilket förslag, som är det bästa. Hr M. hyste all aktning för de åberopade danska och norska auktoriteterna, men trodde ej, att man tillfrågat dem om hvad man egentligen bordt fråga. Sedan diskussionen härmed förklarats slutad, gjordes proposition på bifall till hr Mellgrens förslag om remiss till ny beredning, hvilken proposition hr Ordföranden fann besvarad med öfvervägande Nej. Hr Mellgren begärde votering, hvilken utföll så, att hans förslag förkastades med 36 röster mot 2 (hrr Mellgren och Söderling). Å företogs förslagets sednare del: att åtskilliga uppgifna förändringar måtte göras i byggnadsplanen för vattenledninen. 84: Mellgren ville ha undersökt, hvari de af byggnadskomiten omförmälda tekniska felen i hans förslag låge. tena; om man ville stadens verkliga bästa, kunde ö — — — — — — — — — — — — — — — —a—2B— —— — 4 NO