Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 september 1869, sida 1

IYUNLNUGENO YÖDVTLRHUNL AvAA-444.41 AAA i gorna gäfve honom en varnande vink, aldrig skulle i sjelf hafva gjort sig den frågan: ,I händelse jag ysskulle dö för tidigt, huru skulle spiran då ökverg från mina i min sons händer? Sbhalle Frankrike, Åsom frambragt dec saliska lagen, utan motstånd finna sig i en qvinnas regentskap? Skulle Frankrike, som på mindre än ett århundrade tre gän,lger segerrikt höjt revolutionernas baner och två ) gånger proklamerat republiken, utan opposition fördraga, att dess ära, dess frihet, dess makt, dess I välfärd anförtroddes åt en ynglings regering? Uns der hvilken form skulle detta motstånd uppenbara sig? Iramtiden består af så många olika elementer och beror på så många oförutsedda fall, att ingen kan svara för den. Men om kejsar Nat poleon önskar, att hans son skall efterträda honom på tronen, måste han omsorgafullt sammansätta sitt kabinett af medlemmar, hvilka genom sin skarakters lojalitet och genom sina ords vigt kunna sgitva den misstänksamma, nästan fiendtliga allmänna meningen en säker borgen för, att senatskonsultan af dei å September 1869 skall blifva ren sanning och icke en ny inkarnation, en ny hariation af den arbiträra makten utaf den 2 December 1851. Denna makt he-öfverlefvat sig I sjelf, och ingen skall vara stark nog att förlänga sdess tillvaro. Alternativet kan kort och bestämdt framställas med de orden: antingen den konstitutionella regeringen, såsom år 1831 med Casimir I Perier, eller republiken, såsom år 1848. Kejsaren shar ännu valet emellan att på detta sätt bevara kronan, eller att på detta sätt förlora densamma; men han har endast valet emellan dessa tvenne saker. De hofmän, som säga honom motsatsen, äro antingen blinda och dötva, eller kujoner och förrädare. Kejsaren bör icke mera påminna sig den despotiska makt, han utöfvat under 17 år, utan bör skjuta den ifrån sig som sin dödligaste fiende. — — — Kejsardömets öde skall bero på sammansättningen af den första miniser, som det skall bilda. Den nu offentlige iorda senatskonsultan skall på ett skickelsedigert sätt blifva regeringens slut, om den icke på ett lo xiskt sätt blir tecknet till en alldeles ny regering . ENGLAND. De tid efter annan ännu alltjemt förekommande uppsatserna och broschyrerna mot fribandelssystemet, hvilket dess motståndare gerna vilja tillvita det nuvarande tillståndet i fabriksdistrikten, ha föranledt John Bright till ett yttrande öfver denna fråga. Han skrifver nemligen till en m:r Kaberry i Rochdale: Jag tackar Er för tidningen. Det finns bedragare och enfaldiga i verlden; den ena klassen blir den andras byte. Torypartiet ser sig städse drifvet till sådane ränker, ty på annat sätt kan det. ej appellera till mängden. Då de beklaga sig öfver, att alltför många importtullar blifvit afskaffade, torde de måhända vara goda meddela arbetarne; hvilka tullar de önska måtte blifva återinförda. Månne importtullen på spanmål eller kreatur; eller önska de importtull på bomull? Om utlandet icke kan köpa billigt af o2s. månne saken blir bättre, om vi vägra att köpa billigt af det? Då sedan år 1840 arbetslönerna stigit med 20 å 50 procent, månne detta beror på en förfelad politik i afseende på vår handel med utlandet? Den broschyr, Ni skickat mig, har på mig gjort samma intryck, som vore den skrifven i Bedlam; den är ingenting annat än ett virrvarr af sifferuppgifter, samt alldeles utan logik och förstånd. Den goda skörden skall bidraga till att i allmänhet gifva friskhet åt landets handelstörbindelser, och då vi lyckas få tillräckligt med bomull, skall Lancashire snart hemta sig från sin nuvarande nödställdhetk. Den nya lagen om pensionering af gamla och orkeslösa biskopar börjar bära frukt. Den 70:årige biskopen af Bath och Wells, lord Auckland, hvilken under lång tid varit så bräcklig, att han måst bäras uppoch nedför trapporna i sitt palats, har gjort början och inlemnat sin atskeds ansökan. Biskopen af Winchester skall roligen snart följa efter. Det af amerikanska tidningar gjorda påståendet, att regeringen i Washington med det första skulle erkänna Cuba som krigförande makt, har gjort starkt intryck å engelska pressen. Daily Telegraph ramhåller, att man i England med tillredsställelse skulle erfara, det regeringen i Washington företog ett steg, som i den politiska verldens ögon uppenbarligen skulle frigöra England från den hårda eskyllning, som Förenta Staterna haft på grund af dess hållning till sydstaterna under deras uppror mot unionen. I allmänhet betvifla emellertid äfven de engelska tidningarne riktigheten af den omtalade underrättelsen. , Times förklarar det för en stor dårskap af spanska regeringen; att den icke ingått på ett förslag, som för två månader sedan lärer riktats från Washington, och enligt hvilket Spanien skulle erkänna Cubas sjelfständighet mot en utbetalning från insurgenternas sida af 21 mill., som unionen skulle garantera. SCHWEIZ. Vid den konferens, som den 13 dennes öppnades i Bern angående Gotthards-banan, var Schweiz representeradt af förbunds-presidenten Velti, förbundsrådet Schenk, samt cheferna för inrikesoch post-departementen. Dessutom hade komiten för banans anläggande sändt deputerade för att lemna upplysningar om företagets teckniska och financiella sidor. Italien var representeradt af dess ambassadör hos förbundsregeringen, senatorn Melegari, samt af parlamentsledamoten Correnti och ingeniören Biglia. SPANIEN. Iill 6 erkebiskopar och 35 biskopar har justitieministern Zorilla aflätit en tacksägelseskrifvelse, der början lyder sålunda: yIlans höghet regenten har i dag, den 6 Sept., anbefallt mig, att jag måtte uttala den tacksamhet, af hvilken han är Å med anledina of aan