Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 september 1869, sida 2

Oranien, som kallats till hederspresiden var icke i tillfälle att öfvervara det först mötet, hvadan kongressen öppnades af hol ländske inrikesministern Fock. Det ä sjunde gången denna kongress träder till sammans; första gången sammanträdd den i Briissel år 1853, och det är Bel gien, som har äran af att hafva kallat de till lif. Den nu samlade kongressen har dela sig i 5 sektioner, nemligen för: 1:0) stati stikens teori m. m.; 2:0) de; civila oc kommersiela rättsförhållandena; 3:0) finan serna; 4:0) handel och fiskerier samt 5:0 Europas transatlantiska besittningar. SPANIEN. Om konungavalet heter det i den fran ska ,,Mem. dipl.: ,,Om man kan lita p. det, som berättas i flera spanska tidnin gar, specielt i det progressistiska partiet organer, skall lösningen af frågan om va let at konung blifva längre uppskjuten än man i allmänhet föreställer sig. De lärer nemligen vara afsigten att låta cor tes först behandla och antaga de åtskil liga organisatoriska lagar, som äro nöd. vändiga genom den nya konstitutionen innan nämnde val företages. Cortes skulle således hafva att gifva lagar angående domstolarnes organisation, genomförandet af likhet i de lokala och kommunala privilegierna (fueros), bestämmelser angående presterskapets ställning, reformer i kriminal-lagstiftningen, revision af civillagen, m. m. Som man ser, är det ett besvär: ligt arbete, som förestår cortes, och det måste nödvändigt kräfva lång tid och stöta på många svårigheter. Om förenämnde meddelande är riktigt, är man derföre berättigad att anse utnämnandet af en konung såsom uppskjutet till obestämd tid. Denna uppfattning af situationen bekräftas genom ett telegram af den 9 dennes från Madrid, i hvilket det heter, att tanken på att förlänga Serranos regentskap för en tid af 3 år vinner mer och mer terräng, samt att denna plan understödjes af inflytelserika medlemmar af de unionistiska, progressistiska och demokratiska partierna. På den sednaste tiden ha oroligheter förekommit i Madrid, hvilka dock ej synas haft någon farlig karakter. En del af de s. k. , frihetens frivilliga voro nemligen missnöjda med, att vakterna vid inrikesministeren, som hittills varit dem anörtrodda, hade blifvit öfverlemnade åt poisen, och den 7 dennes satte några friviliga från förstäderna sig i besittning af posterna. Då de vägrade att begifva si bort, lät Rivero sammankalla flera bataloner, hvilka under hela natten besatte passagerna till Puerta del Sol. Om morsonen lemnade orostiftarne vakten, sedan le kommit till öfvertygelse om, att deras notstånd var förgäfves. Enligt ett sediare telegram af den 9 dennes hade den öregående aftonen visserligen stora folkamlingar förekommit vid Puerta del Sol, nen något allvarsamt störande af lugnet örekom ej, och cheferna för , frihetens rivilliga hade förklarat, att det öfverväande flertalet af dem var fast beslutet tt understödja upprätthållandet af den Umänna ordningen. RYSSLAND. Den tyska ,,Kreuz-Zeitunpg har nyligen nnehällit en artikel öfver partierna i xysslandå, som väckt stort uppseende, när den på ett träffande sätt karakterierar spänningen mellan de konservativa ninistrarne grefve Schuwalow, Reutern, refve Bobrinski och v. d. Pahlen samt eras radikala kolleger Miliutin, Selenni, . fl. De s. k. liberala ryska tidningarna ppträda temligen häftigt mot de i den ämnda artikeln uttryckta åsigterna. Den 1 dennes öppnades i Moskwa ett öte af ryska naturforskare. I stället för. ed ett tal, öppnades mötet med en gudsenst i universitetskyrkan. En professor ergiewski höll en predikan, som förmaide till forskning ,i Keplers och Nevns anda. Som det påstås, skall man äfven i detta si nd söka använda fruntimmer i postoch ss legraftjenster. I Ryssland har på sednare tider döds-Å raflet begynt tillämpas för äfven gröfrei iminalförbrytelser. Så skall i dessa da-e r dödsdomen verkställas öfver en qvinna, t m begått trefaldt mord. f EGYPTEN. 2 Ett telegram från London af den 8 den-fi s innehåller det öfverraskande medde-In i v k n 8 EF n det — som säkert fordrar närmare beäftelse — att vicekonungen lärer understat sig de af Porten uppställda vilko1, endast med undantag af de punkter, n angå budgeten och s:atslånen. AFRIKA. I y TTimes läses den 1 dennes: ,,Under