U Säpkdan no Åaltvardsunderelsningen kan ske äfven under instandande vecka af gosSarne Tisdagen klockan I på dagen och af slickerna Thorsdagen klockan 4 C. m., hvarefter undervisningen börjar och ingen inskrifning vidare eger rum, Göteborg i Bemkyrko-Pastors-kxhoditiogen den 10 Sept. 1869. PASTORS-EMBETET. 1 (11.613) TTA —— AA —— — a r UTRIKES. e TYSKLAND. i 8 ställningen at trädgärdsalster i Hamburg och industriutställningen i dess gr: stad Altona fortgå nu som bäst och äro talrikt besökta. Förliden Söndag t. ex. I besöktes den förra expositionen af 62,000 menniskor. Bland andra, som egna dem sin uppmärksamhet, äro pre delsoch industriministern grefve Itzenplitz och hans kollega, landtbruksminitern v. Selchow. Äfven preussiske kronI prinsen ditväntas, när fältmanövrerna i Pommern äro slutade. Preussiska landtdagen skall sammanÅträda den 4 Oktober. Jernvägsolyckor äro i Tyskland sällSynta. En sådan inträffade dock förliden Lördags afton nära Magdeburg, då ett kurirtag, på grund af en oriktig utve ling, å eldare, en lokomotivförare och en passagerare dödades; flera passagerare blefvo rade. I Leipzig hafva tvenne riksdagsd sterade och en tidningsredaktör blifvit ida till 2 å 3 veckors fängelse ,, sammanstötte med ett godståg. Tv epu döm spridande af statssarliga läro. De i gavarande herrarne hade nemligen sa 1 spetsen för utfärdandet af en adress Sachsens demokrater till republikaner Spanien. Richard Wagner, den tören, har åter måst säga far unge skötevän, konung iemua Mänchen. De in väl til en af B:jern, triger, som sp jvid hofrvet i Mänchen, synas mindre gå politiken än — operan. Hofvats hat bekante komposifrån na i sin och pelas ill DoliWagner har dock ursprungligen en tisk grund: han barrikader år 1848 och stund för papistiska partict. kämpade på Dresdens ses ännu i denna och ifrig fiende till det Ian har nu beg svit sig till Lucern. FRANKRIKE. Tidningarna ,Reveil och ,Sidcle offentliggöra följande skrifvelse från den bekante republikanen Ledru Rollin: London d. 31 Aug. 1869. Min käre vän! . . Ja, jag är ja t berättigad att återvända. Men mellan det a och det faktiska ligger ännu alltid samma klyfta. Faktiskt är — och jag kan gå i borgen för underrättelsens nning — att såsnart amnestien var undertecknad, ickades ordres till hamnstäderna att häkta mig. Jag skulle bållas i fängelse, tilldess mau hunnit i hitsända mina töregifna medbrottslir venne, i och för en konfrontation. pressen hade höjt sin skulle den dock stått svarslös inför invändningen: Ledru Rollin fi kar, de andra påstå hans medbrottslighet; endast ca konfrontation kan afgöra saken. Att förtro mig åt den kKäjserliga rättvisan skulle kostat mig dyrt; likväl skulle jag ej tvekat komma, ifall det gållt en vanlig bi NM vet tyvärr, huru mycken s tid åteår för att resa till och irån Cayenne, helst om vilj nda färden ej är god. Det skulle a, långa månader, toch den vissa , utsigten att under en obeg tyra murar är, mig. Det är det tillstår för mi E änsad tid sitta mellan g, föga lockande tör , att skilnaden melf lan teori och pra i rätt och magt blir i denna sak klargjord, det att allmänheten ej må tro, att det beror ar mig sjelf att återvända till fåderneslandet, men att jag icke vill det. Då jag städse varit af den åsigt, att min pligt kallar mig till Paris, för att int min plats bland er a, som striden utan vapenhvila, skulle det göra mig ondt, om mina gamla stridskamrater och framför allt denna så eldiga ungdom och de redi arbetare, som under den sistlörslatna tiden gitvit mig så många bevis på sympati, kunde tro, att jag finner behag i en emigrants roll, Ehuru jag aktar deras betänkligheter, hvil stanna på afstånd från handlingens fält, kan jag dock icke dela dem. Eder tillgifne Ledru Rollin. En engelsk korrespondent berättar, att Ledru Rollin ännu besitter i oförminskad grad de egenskaper, som kunde ånyo göra honom till en ingripande politisk personlighet. Det är samma lifliga intelligens, samma ståtliga gestalt och vackra anletsdrag, samma kraft i röst, blick och åtbörder, som karakteriserade folktribunen af år 1848. De tjugoett år, som sedan dess förflutit, synas hafva gått spårlöst förbi honom. .——— -— SPANIEN. Från Madrid telegraferades d. 6 dennes: Det sista karlistbandet i provinsen Gerone bar försvunnit. HNMLEII. På bajerske ministern v. Hohenlohes bekanta cirkulärdepesch beträffande ekume-J a mötet i Rom, mot hvars sannolika!: angrepp på de moderna statsförhållandena han uppmanar Europas regeringar att förena sig om någon gemensam åtgärd, har schweiziska förbundsrådet i dessa dagar aflåtit ett svar af ungefär samma innehåll som österrikiska med flera regeringars. Förbundsrådet förklarar nämligen, att det gillar de i furst Hohenlohes depeseh uttalade grundsatserna, men icke arser för nyttigt att vidtaga preventiva åtgärder mot ckumeniska mötets beslut. RUMÄNIEN. Furst Karl aflade d. 6 dennes ett besök i Wien hos ösverrikiske kejsaren och skulle derifrån begifva sig till Schweiz samt vidare till Paris, Biissel och Berlin, för att uppvakta skyddsmakternas suveräner. AMERIKA. Förenta Staternas krigsminister, general John Ravlins, afled d. 6 dennes, 38 år gammal. Man har nu upptäckt den ogerningsman, som förorsakade den förfärliga olyckan på Erie-jernvägen vid Carris ir en förut vid jernvägen anstäld och för låligt uppförande afskedad arbetare. Sedan bolaget hade utfäst en belöning af 4,000 dollars till den, som angåfve brottslingen, inställde sig mannen sjelf och anklagade en i trakten boende allmänt aktad jordbrukare, hvars oskuld dock lyckligtvis blef genast uppdagad. Anklagaren blef då häktad för falsk anklagelse; i fängelset greps han af häftiga samvetsförebraelser och begärde ett samtal, för att få delgifva vigliga upplysningar rörande olyckshändelsen. Ehuru man på förband lät honom veta, att hvilka upplysningar han än ville meddela, kunde han icke vänta någon mildring i sitt straff, fasthöll han dock sin oc begäran och upptäckte, att det var han ro elf, som af ondska och hämndlystnad I föröfvat dådet. Sedan längre tid nade han 3. DIS af A