Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 september 1869, sida 3

1 HStaLe Charles IL Marshall hade tillställ sj tidningen Newyork Tribune, då denna till t-vitade föreningen tör det den skulle låt ch I besticka sig medelst britiskt guld. Tri PI bune hade önskat att se listorna å bidra n gen och då man de första åren icke vela Iltillställa den dessa, för att icke förråd: sitt partis svaghet, framkastade den denn: ensaldiga och skamlösa tillvitelse. Ru när medel rikligen tillströmma, har Mar shall alla år erbjudit dem listorna, mer nu har den vägrat att aftrycka hans bre tillika med listorna. Derför röretogs upp: läsandet af brefvet på sammankomsten der 10 Maj, för att genom en tidningsartike få det offentliggjordt. Af detta framgår att ett enda bidrag af 5 Pund St. är a engelskt ursprung. Saken har i Newyork flera gynnare bland ansedda och inflytelserika personer: utom de redan anförda namnen tillägga vi blott professor Frans Lieber och Ienry Ward Becher. På honom hänvisade Bryant, när kan kom att tala om tillvitelsen för engelsk bestickning, och frågade, om den man, som under medborgarkriget begifvit sig till England för att midt under ögonen bekämpa de engelska fördomarne, äfven kunde misstänkas för något sådant, som att för pengar i engelskt instresse predika frihandel för amerikanarne. Till enskilda anhängare af idöen, fastän de icke offentligen uppträdt, räknas i Boston sådana män som senatorerna Sumner och Wilson och det fordna sändebudet i London Ch. F. Adams. Till ofvanstående framställning anlutar sig följande uppsats i Aftonbladet: Följderna af skyddstullsystemet, sådant det för närvarande tillämpas i Förenta Staterna, börja nu framträda på ett sätt, som måste vara ytterst lärorikt för hvarje stat, der egennyttan, i törbund med kortsyntheten, sträfvar att återföra ett tillstånd, som i de flesta europeiskaa stater hörer, lyckligtvis, mer eller mindre till det förflutna. Det måste utan trifvel väcka förvåning, att ett så förderfligt system, som det nu i Förenta Staterna tillämpade, kan upprätthållas uti ett land med en så vidsträckt sjelfstyrelse och en så allmänt utbredd politisk och medborgerlig bildning, som den stora amerikanska republiken; men förhållandet finner sin förklaring om man ibågkommer, att de redan förut i nordstaterna ganska mäktiga protektionistiska intressena blifvit, så att säga, allherrskande, sedan de genom utgången af inbördeskriget förlorat den motvigt de förut egde i sydstaterna, hvilka i allmänhet voro anhängare af det fria utbytet, och sedan man i nödvändigheten att öka statsinkomsterna, för att kunna förränta och amortera den af kriget föranledda enorma statsskulden, funnit en förevändning att höja tullsatserna. För öfrigt tränges tullfrågan ännu alltjemt hos den nordamerikanska republikens statsmän och folk i bakgrunden af tvenne andra angelägenheter, hvilka främst taga den allmänna uppmärksamheten i anspråk, nemligen frågan om statsskuldens amortering och pappersmyntets afskaffande. Det är på lösningen af dessa båda uppgifter, som man för närvarande i Förenta Staterna koncentrerar sina ansträngningar, och detlyckas derigenom ganska lätt för dem, hvilka hafva sin fördel af att genom de höga tullsatserna skattlägga nationen, att undanskjuta tullfrågan. De ega dessutom en mäktig bundsförvandt i den förbittring mot Europa, som vestmakternas hållning under inbördeskriget qvarlemnat hos Nordstaternas befolkning. Förenta Staterna — sådant är det gängse talet — kunna göra sig oberoende af Europa, men Europa behöfver afsättning för sina fabriksalster i Amerika. Genom att för detsamma stänga den amerikanska marknaden, taga således Förenta Staterna hämd på Europa för dess tvetydiga eller rentaf fiendtliga hållning under secessionskriget. ! Denna uppsattning af ställningen och Stämningen i Förenta Staterna delas af författaren till en nyligen från Newrork till ministern för äkerbruk, handel och allmänna arbeten i Frankrike afgifven rapport, af hvilken ett utdrag meddelas i senast hitkomna nummer af ,,Journal des Econemists. Denne författare anser det icke heller mödan värdt att söka genom blotta resonnementer ill sunda äsigter återföra den, som låter hänföra sig af vrede. Men han anser deremot nyttigt att sammanställa några slående fakta, några betydelefulla siffror, hvilka ådagalägga i hvilken grad Amerikas egen handel lidit af de skyddsåtgärder, om det trott sig böra vidtaga mot den utländska landelu. Det är några utdrag ur denna framställling, hvilka vi här återgifva. Unionens hamnar, och isynnerhet Newyorks, beökas sedan några år af en verklig flotta af ånare, som dagligen ditförer passagerare och varor rån Europa, samt återvänder med icke mindre önande laddningar. Af alla dessa fartyg är icke tt enda amerikanskt. Intet bolag, ingen redare i Jnionen eger något af dessa ångfartyg; den stjerntrödda flaggan svajar icke från något enda ibland (em. Äfven unionens segelflotta ötvergifver alltner och mer Europas hamnar. Amerikanarne, om för icke längesedan kallades hafvets formön, medan de seglade snabbast och billigast, hafva, vad förbindelsen med våra farvatten angår, lemat fältet öppet åt Englands, norra Europas, Itajens och Frankrikes sjömän. Af 4,676 fartyg, A om under 1867 anlände till Newyork, voro så8. inda endast 1,804 amerikanske, och af 4,861 anommande fartyg under 1863 förde endast 2,095 fö nionens flagga. Tack vare skyddstullarne, har set på arbete och råvaror stigit till den grad i örenta Staterna, att man numera derstädes hvaren kan förhyra sjömän eller med fördel bygga are sig segeleller ångfartyg, då likväl under sia kriget större delen af Unionens fartyg försvunz o till följd at den skoningslösa kamp, som fördes H rot dem af sydstaternas djerrva kapare. lil Efterforskar man vidare i sjelfva tullredogörel-m rna hvilket inflytande skyddstullarne utöfva på tis nionens utrikes handel, så finner man, att under F. 566 till Newyork inkommit ylle-, siden-, bomfö -, linneoch hampväfnader för ett värde af hi 26 millioner dollars. År 1867 föll värdet å in-hs rda väfnader till S6 millioner; under år 1868 till vi I millioner, och utan tvifvel har det under 1569 bå unkit ändå mera. Aren 1859 och 1560, före krisk tt och de skyddstullar, som detsamma medfört, bj ego samma siffror till resp. 113 och 104 mill., l h detta oaktadt befolkningen då var en fjerdedel ga — — TI vv a ct — — — — — — A RR —0 — b —— —1 indre än för närvarande. de Enahanda är förhållandet med alla andra ut-Så nåska varor, viner, spirituosa o. s. v. ha Rådfrågar man åter sjelfva tullinkomsterna, fin-Be it man siffrorna tala ännu kraftigare till bestyrbr mde af samma sörhällande, och de ådagalägga oc wu Förenta Staternas importmedel år ifrån år Ar inskas. Sålunda utgjorde Unionens tullintrader: för ppbördsåret till 30 Juni 1866: 179 mill. doll. hö 1867: 17614, — bli ; 1568: 1644, — ba Man kan taga för afgjordt att inkomsternas sjunme nda ieko ctannar härvid Maa AO a län