Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 september 1869, sida 4

A 2 RÅvertissement. Det är en allmänt erkänd sak, att de Nordamerikanska statsoch jernvägspapperen äro såsom mycket goda ansedda på alla betydliga Fondbörser i Enropa, och att de, äfven vy äsentligare börsfluktuationer, endast undergå ringa prisförändringar. Detta är en paturlig följd af den; Nordamerikanska finansförvaltningens soliditet och den nästan fabelaktiga utveckligen af de talrika bjelpkällor den Nordamerikanska unionen eger, Martill intet annat land kan uppvisa motstycke. Det var derför icke oväntadt, att .-7 proc. Öbligationer, utställda i guld, och garanterade. med första inteckning i Rockfords, Rock islands och S:t Louis jernbansälls (kapital och rånta äro utan någon som helst beskattning betalbara i guld, i Newyork och London), genast funno ett godt emottägande och redan nu utgöra ett erkändt godt spekulationspapper på alla större fondbörser i Europa. het bafva börserna i Hamburg, Berlin och furt intet ögonblick dragit i betänkande att acceptera dessa obligationer, såsom de officiella kursJistorna från dessa platser utvisa. — Hvad nu den ofrannämuda baran beträffar, så genomlöper den Illinois, den erkändt rikaste stat inom unionen. kn större sträcka af banan är redan i verksamhet, och på alla punkter påskyndas fortsättningen med den största energi. Kapitalet är förhkradt genom första inteckning i all sällskapets ndom, deri inberåknadt dess stora och mycket bringande kolgrufvor. De europeiska obligationsinnehatvarnes intresse bevakas i Bestyrelsen genom ett af de hus, som hafva ötvertagit negociationen af länet. Obligationerna hafva den stora fördelen att de, efter innehafvarnes godtycke, kunna förändras till aktier. Dessutom må man bemärka att aktierna ännu kunna köpas jemförelsevis en för flera år sedan var förhål Bonds, hvilka, dom bekant, i början köptes t mycket lågt pris beh först småningom-uppnått sin n varande kurs. Genom att utbyta-Å ameti Bockford-pioyigetsobinattond 17 procent utbewaldt. P1 procent mera, ha 1 dock snart torde i