Ekonomis Den der råd lyder, han är v Man talar och skrifver ofta om den svenska trögheten j och ännu oftare hör man klagomål öfver att bönder för sin tröghet och envishet skull aldrig taga någa goda råd, aldrig följa några nyttiga lärdomar, utan att de år efter år beständigt följa det sätt, den plägsed de batva der på orten. Om de änskönt ofta finna att detta sätt, denna plägsed är förkastlig, så kunna d för sin tröghet skull ändå icke ötvergifva den. Huru ofta hafva icke bönder i skrifter för jordbruk och andra tidskrifter, tidningar och almanachor m. fl. Jäst de allvariigaste uppmaningar att under regnväder skyla sin säd på jrudant sätt, att axer blifva befriade från regn, att I begagna , krakrökare, i let för ,långskylar eller något annat si axen under langvarig väta kunna blifva befriade från den, emedan säden eljest lätt och blir förskämd. Att i regnväder begagna långskylar är således det oklokt ste ss årss jor Ub: rukars kan be I Denna s förra ha, men det är de una, 4 låta icke rätta sig. Nu klaga de i år på allmak ten, för att de fått rågen genom våta sförder!lvad, men må de klaga öfver sig sjelfva, ty det är desras egen skull, som icke taga goda råd. Årsväxen har fralabringat rikligt med råg, men att me: lniskorna genom hot, oef ftertänksamhet och ocitertättlignet låta den fördersvas är deras egen skull. Men må årets händelse lända dem till varning att bättre använda sitt förstånd en annan gång. j Nap oo