Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 september 1869, sida 1

fars arm, och mr Ålexander stod bredvid notarien och läste dokumentet öfver hans axel. Flat och förvirrad, stod jag utansör cirkeln och hoppades, att han snart måtte se upp. Emellertid fortfor notarien att läsa: — Hvarigenom kontrahenterna äro ömsesidigt lagbundna: och förutnämnda Marguerite Helene Delahaye, som med sina föräldrars och förmyndares samtycke påtagit sig ofvannämnda förbindelser, gitver och anförtror åt bemälte Alexis Xavier Hamel — — Åt hvem? afbröt en klar och allvarlig stämma. Notarien höll upp — allas ögon rigtades åt det håll hvarifrån ljudet kommit — och der — der — i skuggan af dörröppningen, stod monsieur Deligny, åtföljd af samme mörke främling, som var med honom på teatern för några veckor sedan. Det blef en kort tystnad. Sedan trängde. sig onkel Alexander igenom hopen och ställde sig midt emot de objudna gästerna. — Hvad är meningen med detta afbrott? sade han vredgad. Hvem talade? Mr Deligny gick ett steg framåt och svarade: Det gjorde jag. — Nåväl, sir — nåväl! Hvad sedan? Hvad är ert ärende? — Mitt ärende, sade mr Deligny med lugn värdighet, — är en väns. Jag kommer för att rädda en aktningsvärd familj från vanära och en ung dame från en den olyckligaste förbindelse. Vid dessa ord blef mr Hamel blossande röd, steg stolt fram och var på väg att