Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 augusti 1869, sida 2

IdA skall våra el IALL SåmM 400 I 187111. ålla kursens naturliga svängningar inom ess rätta och naturliga gränser — och etta utan sådana kraftåtgärder som att askränka lånerörelsen eller trakassera allnänheten. Staden och Länet. valmötet. Det i går afton uti Bloms sal hållna valmötet var besökt af så månka personer, som salen kunde inrymma. Förhandlingarne, som försiggingo med det lugn och den hållning, hvarvid vi äro städse vana i detta samhälle, leddes af hr C. F. Wern, som anmälte, att då åtskiliga af de hittillsvarande representanterne för Göteborg undanbedt sig att återväljas, hade hr W. velat gå derom framställda önskningar till mötes att sammankalla ett valmöte, för att gifva allmänheten tillfälle att yttra sig rörande det förestående riksdagsmannavalet. Ordförandens framställning af hr Björeks bestämda afsägelse föranledde intet svar ä mötets sida. Beträffande hr J. Lindström anmärkte hr D. O. Francke, att hans afsägelse icke kunde anses desinitiv, hvadan. br L. borde återväljas till ett kall, som han på ett hedrande sätt beklädt, hvartill många instämmande röster hördes. — Hr 0. Wijk förklarade öppet, det han vore villig emottaga ett nytt förtroende från valmännens sida, hvilken förklaring emottogs med stort bifall. Rektor Winkrans ansåg sig böra undanbedja sig förtroendet dels till följd af de stora anspråk, som voro fästade vid en representant för Göteborg, dels på grund af den befattning han beklädde, åt hvilken han borde uteslutande egna sina krafter. — Dessa skäl till afsägelse gillades ej af hr J. J. Ekman, som ansåg hr Winkrans hafva icke minst i sin mån bidragit till Göteborgs representanters goda anseende och derföre tillstyrkte att valmännen måtte fortfarande gifva hr W. sina röster, en sramställning, som tycktes blifva mottagen med bifall. Ur sadelmakaremästaren Holmberg, ordförande i handtverks-förenintgen, anmälte att åtskilliga personer hade förenat sigom följande kandidater: Prof:r E. v. Schoultz, Icktor F. T. Blomstrand, grossbandl. O. Wijk, rådman Brag och direktör Söderling: Ptrof:r v. Schoultz anförde dervid, att han trodde sig mera gagna det allmänna, genom att fortfarande sköta den befattning han innehade. Det berodde dock på valmännen att afgöra huruvida de delade denna hans mening. Tal:n genomgick härefter några frågor, som föreligga till riksdagens pröfning, såsom försvarsväsendet, bankväsendet, den kommunala rösträtten, religionsfriheten m. m., hvarunder tal:ns yYttrande flera gånger möttes med bifallsrop. Uvilken åsigt tal:n sielf hyllade i flera af dessa frågor, blef dock för ref:n ej fullt klart; men så mycket kande man dock finna, att prof:r E. v. Schoultz numera ej rore obenägen att emottaga valmännens förtroende. Då han slutat sitt anförande , följde lifliga bravorop. Hr Hedlund, hvars namn blifvit nämndt vid mötets början, begagnade tillfället att aflägga sin tacksägelse för det förtroende, som kommit honom förut till del. Då han nu måste undanbedja sig valmännens röster, skedde det med uppoffring af den böjelse, som han fortfarande hyste för det parlamentariska lifvet, tillföljd af omstän sdigheternas tvång, som manade honom att sodeladt egna sina krafter åt den tidning, hvars redaktör han vore och för hvilken den lärokurs han genomgått såsom riksdagsman e borde blifra utan allt gagn. Direktör Söderling ansåg; att representantkallet fordrade yngre och friskare krafter än han egde och undanbad sig valmännens röster. . Lektor Blomstrand hade at de starka nej-rop, som följt på nämnandet af hans namn, funnit att hans kandidatur ej vore föremål för ett större deltagande. Tal:n hade från barndomen handlat efter tvenne grundsatser: att pröfva allt och behålla det godt och rätt är, samt att, då ban funnit det rätta, dervid blifva. Han vore dock icke så envis som mången antog. Genom detta handlingssätt hade han komsmit i kategorien att vara ,judendomen en sförargelse och grekerna en galenskap, Imen det kunde ej hjelpas. Trodde sig sskulle kunna vid riksdagen uträtta åtskilsligt, och kunde det väl någon gång hända, latt ban vunne pluralitet för sin mening. — I afseende å de närmast föreliggande frågorna vore tal:n af samma mening som Iden profs:r Schoultz uttalat, med hvilken I han äfven i andra, här ej omtalade, ämnen vore af alldeles samma mening. Talet mottogs med blandade bifallsrop och hyssjningar. Konsul W. Röhss föreslog såsom kandidater grossh:e A. W. Lewgren och FeFrisell, hvarefter hr D. O. Francke föreslog hr Victor Rydberg och rådman E. I Melin. Det tillkännagafs att hrr Lewgren soch Frisell bestämdt undanbedt sig att sbli valde. — Hr J. A. Olsson föreslog öfverskulten A. Almön, som dock sedermera lundanbad sig förtroendet, liksom längre stram enahanda undanbedjande framställdes 0 TT OT AA -. EO OR EE 1