dolhUuTVYVUunCCU nuunii IHHÖUÖmIHA, IIVUH; NUTuUVAMU hittills är kändt, har kapten Carlsund erhållit omkring 170 röster och Jonas Andersson i Häckenäs omkring 230. Vid förberedande valmöte för Lysings härad förordades allmänt landtbrukaren Otto Petersson i Linkullen såsom riksdagsmannakandidat för valkretsen Göstrings och Lysings härad. Stockholm. Ordensutnämningar. Enligt norska tidningar har kabinettskammarherren G. Falsen blifvit utnämnd till kommendör at Nordstjerneorden och konungens ordonansofficer, kaptenen Th. Frölich till riddare af Svärds-orden. Enligt telegram från Köpenhamn har generalmajoren Hazelius blifvit utnämnd till storkors af Dannebrogen; öfverceremonimästaren grefve v. Saltza till kommendör samt baron Knut Åkerhjelm, expeditionschefen Schoultz, friherre Stjernstedt och hofintendenten Hoffman till riddare af samma orden. — Simuppvisning egde i Onsdags kl. 4 e. m. rum i Stockholms simskola vid Riddarholmen. Lokalen var, som vanligt vid dylika tillfällen, prydd med flaggor och grönt. Under musik skedde uppvisningen af årets elever, dervid börjades med öfningar i lilla och sedan i stora simbassinen, dervid hopp utfördes från , kandidaten, ,,magistern och tornet, hvilka hopp i allmänhet vittnade om säkerhet, styrka och vighet. Derefter utfördes simmande af 8 par en qvadrille med turer, hvilken vann särdeles bifall af de talrika åskådarna. Så följde flytningar och dykning med upptagande af föremål från ett djup af omkring 2 famnar. Af de 3:ne simlärarna utfördes å magisterbryggan en komisk scen, bemtad från en amerikansk rakstuga, som slutade med att alla deltagarna ramlade i sjön; till sist uppträdde öfverläraren vid simskolan, hr J. Lind, i ett nummer, som på programmet kallades ,,matrosen i skeppsbrott, och som. slutade med engelsk skeppsgossedans och trampolimsprång. — På Thorsdagen skulle uppvisning i samma simskola försiggå med barnen från Stockholms folkskolor, som under sommaren derstädes åtnjutit undervisning i simning. . — Nationalmuseum. I P. T. läses: Till den museibesökande allmänhetens tjenst har utkommit , Förteckning öfver kopparstick, etsningar och formsnitt, utstälda i Nationalmuseum, jemte ett kort sammandrag af kopparstickarekonstens historia. Då hela kopparsticksamlingen uppgår till omkring 70,000 blad och dess fullständiga ordnande skall medtaga en längre tid, har man emellertid, för att gifva den del af publiken, som ej önskar specielt studera kopparstickarekonstens alster, en föreställning om denna konsts utvecklingsgång under de olika tidehvarfven och inom de olika nationerna, nu utställt en serie af omkring 400 blad, enligt en indelning i 8 femtioåriga perioder från 1450 till vår tid, innefattande de berömdaste bland Italiens, Tysklands, Nederländernas, Frankrikes, Englands, Danmarks och Sveriges alster inom konsten. Sedan, i öfverensstämmelse med kongl. stadgan den 31 December 1868, kortfattade tryckta förteckningar numera äro utgifna öfver fyra af de till musei konstafdelning hörande samlingar (nämligen: målnings-, gravyr-, skulpturoch egyptiska samlingarna), torde under den närmaste framtiden komma att utarbetas utförligare beskrifvande ka taloger öfver några af samlingarna, främst öfver oljefärgstaflorna, hvarvid meningen lärer vara att, så vidt möjligt, meddela de särskilda mästarnas namnteckningar eller monogram i facsimile. — En festlig kollation gafs i Onsdags å Hasselbacken för den berömde franske historikern Henri Martin af ett betydligt antal vetenskapsmän, litteratörer, publicister och konstnärer. Hr L. J. Hierta föreslog på fransyska välkomstskålen för den illustre gästen och skildrade i skäl-talet dennes stora förtjenster om Frankrikes historia — förtjenster, bland hvilka den utomordentliga samvetsgrannheten är den förnämsta. Hr Martin svarade i ett tal, fullt af fransysk nerve, och hvari han hänvisade på de många likheterna och de många förbindelserna mellan den franska nationen och den svenska. Efter soup6en talade statsrådet Carlson tör den illustre gästen. Han vidrörde i lyckliga ordalag den sympati som råder mellan Sverige och Frankrike, mellan historieforskare i det ena landet och det andra, mellan historieforskningen öfverallt. De personliga hyllningarne till hr Martin voro de varmaste. Hr Martin uttryckte i sitt svar sin höga uppskattning af Sveriges undervisningsväsende. Han hade sett våra folkskolor. Han hade funnit dess lärjungar stå mycket högt. Han önskade att Fraukrikes folkskoleväsende åtminstone om tio år måtte stå på lika hög ståndpunkt som det svenska nu, och ban begärde icke bättre än att få återse det sköna Sverige. — Den vackra festen slutades först mot midnatten.