Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 augusti 1869, sida 1

Men hans bror öfvergick, med grym liknöjdhet, till andra ämnen. — Detta är en treflig lägenhet, sade han; — men på orätt plats. Ni skulle bosatt er på en af höjderna — bättre luft och billigare hyra. Stora, bra rum också; men för granna. Två — fyra — sex . icke mindre än sex speglar, parbleu! Hvad tjenar det till att ha så mycket strunt? Ingen af er är så vacker, att han behöfver se sitt ansigte fördubbladt sex gånger rundt omkring hela rummet! — Rummen valdes åt oss af mr Hamel, sade Marguerite ursäktande, — och fastän de äro något dyra, äro de likväl mycket trefliga och beqväma. — Mr Hamel är en öfverdådig slösare, med mera penningar än smak, sade onkel Alexander obetänksamt. — Åtminstone, tillade han, med en försonande knipning i Marguerites lilla vackra öra, — i alla afseenden utom ett, markatta! I alla af seenden utom ett! Marguerite såg förargad ut, men för. sökte skratta bort det; och mr Alexander. som nu kastat af sig sin stora kappa och befriat sig från ett omkring fem alnar långt resskärp, begärde någonting att äta. — Ty, sade han, — jag kom med ångbåten, och jag är så hungrig som en elefant — Med ångbåten! ropade två eller tre af oss på en gång. — Hvad kunde förmå er dertill? — Skilnaden mellan tretton francs och fyra, svarade han kort. — Men, käre onkel, föreställde Mar guerite, — hvarföre skulle ni, i denn: stränga köld, blottställa er för några franc: skull att . . .