Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 augusti 1869, sida 2

mr Hamel öppnar åter dörren, och mec de välkomna orden: — I ären nu hemma inför han oss i en upplyst förstuga ocl uppför en bred trappa med förgylä balustrad. Vår bostad är i första våningen och består af tre rum en suite. Salongen är glad och rymlig, med karmosinröda damast-draperier, målade panelningar och stora speglar från golf till tak. En munter brasa flammar i kaminen och der borta står ett präktigt dukadt bord, lysande af glas och silfver. Sedan komma uppassare från en i grannskapet boende restaurateur, bärande pyramider af varma tallrikar och öfvertäckta fat, som uppsända en välluktande ånga. Och derpå flytta vi bordet till elden; mr Delahaye glömmer för tillfället sina lidanden; Marguerite, liggande på soffan, uppassas af alla; och allesammans prisa och njuta vi af soupten så mycket den någonsin förtjenar och komplimentera mr Hamel för hans förträffliga anordningar. — I ären då nöjda med er kurir? säger han skrattande. — Så nöjda, min aktade vän, att jag med nöje vill sätta mitt namn på ert certifikat, svarar monsieur. Hvarrid vi försöka se roade ut och artigt applådera. Och nu, sedan vi intagit en god soup och pratat om våra resor och äfventyr, finna vi att klockan är öfver två, och att det är tid att skiljas. Således tager mr Hamel afsked till följande morgon, vi andra önska hvarandra god natt, och innan nästa halftimma är till ända, äro alla de trötta hutvudena lagda till hvila för sta gången i Lyon. God sömn och angenäma drömmar,