ENGLAND. Ett stort lifförsäkringsbolags i Lond inställande af sina betalningar har väc lika stort och obehagligt uppseende, so då på sin tid firman OÖverend, Gurney C:o gick öfver ända, Mer än 30 år gan malt, med er årsinkomst af 300,000 p Och e försäkringssumma af 8 million ade detta bolag åtnjutit stort och allmä! förtroende. Endast i de kretsar, som dj past äro invigda i finansmysterierna, h: under någon tid hviskats om farhågo utan att dessa likväl trängt till den sto: hop, som trodde sig hafva betryggat si och de sinas framtid genom inbeialninga ne till bolagets kassa. Direktionen had flera år efter hvarandra försäkrat verldes att dess affärer voro i ett blomstrand tillstånd. Efter exempel af universitetet i Cam bridge har nu äfven universitetet i Dubli beslutat att hålla examina med qvinnor samt att deröfver afgifva betyg. AMERIKA. Om de flera gånger omtalade förhand lingarne mellan Förenta Staterna ocl Spanien angående ön Cuba meddelar e korrespondent i Philadelphia till ,,Times: en del fullständigare upplysningar. — Offi ciellt förnekar man med mycken tvärsä kerhet, att något slags underhandling eg eller eger rum, och alla Grants agenter lära blifvit ålagda att framgå med ytter. sta hemlighetsfullhet; men publiken i icke destomindre öfvertygad om, att Grants regering med ifver eftersträfvar besittningen af Cuba. Det är för närvarande icke fråga om något köp, men det heter allmänt, att general Sickles blifvit afsänd till Madrid för att underhandla om Cubas sjelfständighet under en provisorisk regering. I händelse Spanien går in derpå, vill bemälde regering betala Spanien en bestämd summa i godtgörelse, hvarefter alla spanska trupper skulle lemna ön. Förenta Staternas kongress skulle då öfvertaga garantien för den cubanska skulden. Ryktet påstår än vidare, att den spanske ambassadören i Washington gillar denna plan, hvars genomförande väl kunde anses vara detsamma som Cubas införlifvande i den stora unionen. Emellertid uppfattas saken något annorlunda af den nordamerikanska pressen, der det yttras, att man ej har någon säkerhet för, att representanternas hus skall medgifva att öfvertaga garantien för den cubanska skulden, enär Förenta Staterna nog önska Cubas annexion, men har skäl att tro, det unionen förr eller senare kan få ön utan att behöfva riskera en dollar. Den ,patriotiska juntan i Newyork har redan tillsändt utrikesministern Fish en skrifvelse, hvari den protesterar mot betalningen af någon penningesumma för Cubas sjelfständighet, i det den framhåller, att infödda cubaner ega öfver två tredjedelar af ön. Suppositionen om, att kabinettet i Washington likväl underhand arbetar på att draga Cuba till sig, har fått ny näring genom det bekanta beslaget på 30 kanonbåtar, som för spansk räkning blefvo byggda på nordamerikanska varf, som det heter, för att användas i kriget mot Peru, men som i verkligheten utan tvifvel voro bestämda att användas i de cubanska farvattnen. Den allmänna meningen i Förenta Staterna ser häruti ett försök att understödja Cuba. Man tror också, att Grants kabinett i denna sak tagit inverkan af ett demokratiskt möte i Newyork, som mycket starkt uttalade sig för Cubas och Irlands sjelfständighet. Emellertid har beslaget af kanonbåtarne vållat presidenten Grant en del obehag. Den spanske ambassadören, som anses vara en särdeles skicklig diplomat, fordrade fartygens frigifvande, och Grant afreste till följe deraf genast till Westpoint för att samråda med utrikesministern Fish. Man tror nu, att den spanske ambassadören skulle förklara, det kanonbåtarne verkligen icke äro afsedda att användas mot Peru, utan mot de cubanska insurgenterna. I så fall skall Grant blifva nödsakad att utleverera kanonbåtarne, eftersom cubanerna icke äro erkända som krigförande makt. Rätt många framstående politici i Förenta Staterna, isynnerhet af det republikanska partiet, tro, att Grant och Fish genom nämnde beslag begått ett missgrepp, som skall komma deras vänner på Cuba till skada. Presidenten Juarez undgick den 6 dennes med knapp nöd att omkomma. På len i närheten af hufvudstaden befintliga sjön Texcoa skulle ett ångfartyg göra sin örsta profresa, på hvilken presidenten och ninisteren medföljde. Kort efter det makinen blifvit satt i gång, sprang ångpandian. Mellersta delen af däcket, der alla örberedelser voro gjorda för en diner, prängdes i luften. Presidenten och mi