Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 augusti 1869, sida 3

11410. me Minneslista för jordbrukare i Sept. månad 1869. (Ur Skaraborgs läns Hush.-sällsk. tidning). I Rågsåning bör vara slutad i Augusti månad. j )m så icke skett måste största sky: ådsamhet vid letta arbetes fullbordande iakttagas. Om rågkoren icke äro fullt torra, böra de töre sådden toras, hvilket lätteligen sker genom inblandning af yysläckt, väl torr kalk, hvaraf vanligen en kappe i tillräcklig för torkandet af en tunna. IIeeteåning bör påskyndas så mycket som möjligt. Ivetet mår väl at att blifva någorlunda djupt ne I nylladt. Till hvetesådd bör man, om möjligt, valja sådan jord, som har gammal gödselkratt, är temigen lerhaltig och framför allt fri från syra. Stark gödsling med ladugårdsgödsel är icke tjenlig. För att förekomma söt, bör lvetet betas i en lösning , af kopparvitriol (blåsten). Till en tunna hvets tages 11, l. vitriol, som sönderstötes och upplöses i i varmt vatten, slås i ett kar och utspädes med; kallt vatten så mycket, att, då säden slagits i karet, vitriolsvattnet står en handsbredd öfver säden. Hvetet omröres (det som flyter ofvanpå skummas bort) och qvarstär i vattnet 12 timmar, hvarefter; det upptages och torkas antingen genom att tunnt utbredas, eller genom att blandas med nysläckt, mycket torr kalk, hvarigenom det fullkomligt torkar på ganska kort tid. Det är i allmänhet högst. angeläget att utsädet är fullkomligt qvarntorrt då det lägges i jorden, och detta kan alltid vinnas på sätt vi ofvan uppgitvit för torkning af råg och hvete. Vid höstsädets inbergning bör man aldrig sorsumma att sätta så mycket af den inbergade grödan, som ungefär kan motsvara det kommande ärets utsädesbehof, i stack på tillräckligt höga stolpar, så att det icke kan åtkommas af råttor. Sådant gammalt utsäde både af hvete och råg är: vanligen att föredraga för nytt. Utsädeshvete bör äfven gerna väljas at sådant hvete, som icke vuxit på nygödslad jord. FEtier slutad sådd och slutad skörd bör man icke försumma en dag att bearbeta de fält, som skola höstplöj Kan man medhinna att straxt efter skörden gifva sädesstubben en gruudlig harfning, så bör man aldrig färsumma det. Genom denna åtgärd blitva alla små frön, som mognat före eller samtidigt med säden och fallit på jorden, nedmyllade så att de gro. En eller två veckor efter en sådan harfning ser fältet ut som det blifvit besådt med alla sorters ogräs, hvilka då de nu nedplöjas, blitva alldeles förstörda. Om man deremot genast plöjer ned dem, så att de komma på 7 å 8s tams djup, så kunna de förvaras i måuga år i jorden och äro alltid färdiga att gro tå snart de komma tillräckligt nära jordytan. Detta är i synnerhet fallet med alla oljehaltiga frön. Potatisupptagningen bör ej uppskjutas längre än till den 24 September och bör vara slutad i denna månad. Potatisen förvaras bäst i grafvar, om de icke göras för stora, och täckas väl med torr holm. Långa och smala grafvar, 3 alnar breda i botten och omkring 5 qvarter höga, ha vi funnit fullt ändamålsenliga. Ått hafva draghål på dem är onödigt; de åstadkomma lätt väta och frost i grasven. På de åkrar, der man under nästa år ämnar odla betor eller andra rotfrukter, bör man icke försumma en djupplöjning. Är alfven af mycket dålig beskaffenhet är bäst att endast uppluckra den. Härtill begagnas en så kallad altluckrare eller, om man icke har en sådan, en vanlig krok utan öron, som köres i hvarje plogtåra efter ploegen. Eljest kan djupplöjning verkställas med två efter hvarandra gående plogar eller med en enda sådan för 2 eller flera dragare. På flera ställen brukas att, sedan jorden på hösten blitvit behörigen bearbetad, gödsla den och lagga upp den i drillar, såsom är vanligt vid rofsåning om våren, för att tidigt på våren kunna så morötter på dessa , drillar. Samma törfaringssätt torde äfven kunna : med fördel begagnas tör betor. I September bör man samla frön af björk, hägg, soxel, rönn, bok, ek, kastanie, lönn m. f På hvarje egendom bör fiunas en liten plantskola, der man årligen sår ctt litet stycke med sådana frön; äfvensom man icke bör försumma att vid den tid fröna äro mogna beså kala backar. Från September månads början böra kreaturen sså komma under tak om nätterna, och mjölkkorna utom betet erbålla ett tillägg af något tjenligt sader, hvarigenom erhålles en tillökning af mjölk, som uuder denna månad åstadkommer det bästa utbyte i smör eller ost. Tillverkning af denna senare efter cheddarmetod har inom länet krönts med god tramgång, så att denna vara, om den är af god beskaffenhet, kan med lätthet afyttras så inom som utom landet. Stora reqvisitioner ingå ständigt från England; och det skulle för alla vara en fördel om tillverkningen af sådan ost blefve allmän, så att icke kunderna blifva tvungna att draga sig tillbaka i brist på varor. Genom omsorgsfull tillverkning af cheddarost kan mjölken vanligtvis realiseras till 25 ö pr kanna. EI olägenhet är, att den dagliga mjölkavautiteten icke bör vara under 50 kannor (egentligen 100). Detta torde dock i allmänhet kunna afhjelpas genon föreningar, som i Amerika bildats för tillverkning af cheddarost; och ehuru försöken med bymejerier icke krönts med synnerlig framgång inom länet tro vi dock att sådana skola kunna 1; ckas bättre med tillverkning af ost än med tillverkning a! smör 3. v,