Göteborg den 25 Augusti. Lafayette College i Pennsylvanien. Amerika — d. ä. Nordamerikas Förenta stater — är på en gång de stora privatförmögenheternas och de stora donationervas land. Ingenstädes hafva, vid någon tid, enskilta fortyner blifvit så hastigt bildade och ingenstädes har man sett motstycken till de ofantliga gåfvor till allehanda allmänna ändamål, som förekommit i denna nya verld— —— — — Dessa ändamål skilja sig ock från dem, som i den gamla verlden blifvit mest omnuldade. Här samlades och samlas ännu på många ställen betydande medel till kyrkor och inrättningar, som med dem ega samband, t. ex. kloster, m. m. I en sednare tid, uti protestantiska länder, har hågen blifvit riktad mot barmhertighetsinkättningar, s. k. milda stiftelser. I Amerika tillfalla de största gåfvorna uppsorstringsväsendet. Det är ock utan tvifvel en god riktning. Manar oss barmhertighetskänslan att söka mildra den nöd, som på ett eller annat ställe inom samhället uppenbarar sig, så ledas vi af en djupare blick in i förhållandena, att söka förekomma denna nöd. Och ett vigtigt, kanske det aldra vigtigaste medlet derför ligger uti en god själsdaning, som omfattar ej blott förståndet och minnet, utan äfven hågen, karakteren, förädlande och stärkande. Det är ur den så beredda jordmånen en ädel handlingskraft uppstiger. I ett land med Amerikas stora växtkraft 4 materiellt hänseende är det framförallt angeläget, att den höga själsbildningen går i jembredd med den ekonomiska förkotran. Materialismen skall eljest komma att blifva så förherrskande, att det rika samhälJet skall komma att deraf upplösas. Detta inse Amerikas ledande män, och derför råder här en brinnande ifver för folkets bildning, ej blott beträffande hvad vi kalla folkundervisning, utan ock i afseende å högre läroanstalter för vetenskapliga, för praktiska och för estetiska studier och öfningar. ,Det är sannt, yttrade nyligen en upplyst medborgare från en af den nya verldens stater, att rikedomen utgör i Amerika en makt; men en ännu högre makt, ett ännu högre inflytande bereda hos oss kunskaperna. Till institutioner, som äro egnade att intaga ett betydande rum inom Amerikas bildningslif hör Lafayettes högskola (college). Denna anstalt, som grundades för omkring 50 år tillbaka — såsom nästan öfverallt i Amerika, genom enskilta gåfvor — befann sig, under loppet af 1863, då dess nuvarande föreståndare (president) Rev:d d:r Oattell, tillträdde sin befattning, i ganska bekymmersamma omständigheter. Tillgangarne voro i aftagande, antalet lärjungar hade betydligt nedgått och låTarne fingo arbeta så godt som för intet. Likväl ville de ej öfvergitva sing befattningar. De voro nemligen ej blot ungdomslärare; de voro på samma gång idkare af vetenskaperna, och många a desse lärares namn intaga nu, Senom utgifna arbeten, ett utmärkt rum inom de ras stora fäderneslands vetenskapliga litte ratur. Då inträdde en vändning i skolans ställ ning. Det var under loppet af 1864, då det borgerliga krigets moln hängde tung öfver Amerikas horisont. D:r Catteli som egnat alla sina krafter åt den honon A —