Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 augusti 1869, sida 2

rum, afbröt hans herre hastigt. — Du skall finna dem på spiken bakom dörren. Marguerite, stanna här hos mademoiselle! Med dessa ord skyndar mr Alexander ur rummet. I nästa ögonblick är allt förvirring. Nyheten fiyger från mun till mun — qvinnorna utbrista i klagorop — facklor och lyktor tändas — vi nästan bäras ut och befinna oss straxt derpå, oaktadt mr Alexanders befallning, skyndande utför bygatan midt i trängseln. Gården fylles inom några sekunder, och facklorna kasta ett hemskt, fladdrande sken på ansigtena rundtomkring. Claude kan icke finna nycklarna, och ett dröjsmål uppstår, hvarunder de slå på källardörrarne med ändan af sina facklor och ropa så högt de kunna: — Frangois! lille Frangois! fatta mod! vi äro här, lille Francois! — Gån undan och håll mun! dånar onkel Alexanders starka röst. Han håller nycklarne i sin hand, och med en svängning af sin starka arm rödjer han plats omkring dörren. Claude rycker derpå en fackla från en af de närmast stående och håller den åt sin herre, nyckeln gnisslar i låset — de tunga bommarna skjutas ifrån — de stora dörrarne vrida sig långsamt på sina gångjern och källarhvalfvet visar sig dystert dernere. Mr Alexander pröfvar derefter nens tillstånd genom att kasta en brand ned hvalfvet. Den flammar upp, uppsänder en skur af gyistor, i det den stöter emot marken, flämtar en minut och slocknar långsamt. — Låt någon gifva mig en lykta, säger