UTRIKES, ÖSTERRIKE. I den böhmiska landtdagen stå för närvarande 70 å 80 platser lediga. Enär landtdagen räknar cirka 250 deputerade, fattas således nära en tredjedel. Detta kommer sig deraf, att många czekiska deputerade — isynnerhet sådane, som äro valda i landtkommunerna — visserligen hafva mottagit valet, men aldrig mött i landtdagen, hvarföre man, efter att förgäfves hafva uppmanat dem att deltaga i förhandlingarne, förklarat deras mandater ogiltiga. De nya valen äro utskrifna till den 24 September, och landtdagen antages skola öppnas en vecka derefter. Det czekiska partiets chefer ha nu för afsigt att ånyo verka för valet af personer, som skola hålla sig ifrån landtdagen. Derigenom att en stor del af landtbefolkningen fortfar alt sakna sin representation, hoppas de att omöjliggöra den förhatade Decemberförfattningen, samt att kunna genomföra sina federalistiska ider. Stäthållaren har nu den 10 dennes sändt ett cirkulär till distriktsföreståndarno med uppmaning att motarbeta dessa tendenser. FRANKRIKE. Det , kejserliga amnestidekretet af den 14 dennes har öfverallt i landet framkallat den allmännaste tillfredsställelse. Af berättelserna från Paris synes, att glädjen öfver dekretet varit lika stor i provinserna som i hufvudstaden. I alla departementer blef dess innehåll af prefekterna bekantgjordt genom uppslag; i S:t Etienne blefvo 56 fångar, som deltagit i de sednaste oroligheterna, genast ställda på fri fot; de lemnade fängelserna under ropet: ,Jefve kejsaren! I Paris blefvo 153 politiska fångar frigifna. På många ställen i hufvudstaden -specielt i de qvarter, der de mindre näringsidkarne och köpmännen äro bosatte — var det illumineradt med anledning af dekretet. Ätven i den aristokratiska delen af staden voro åtskilliga hus eklärerade. Enligt ett telegram af d. 16 dennes skulle Henri Rochefort, som i Ostende mottog underrättelsen om amnestien, genast hafva afrest till Paris Detta motsäges dock af en annan underrättelse, enligt hvilken Rochefort, innan han får åtnjuta amnestien, måste undergå 6 månaders fängelse, för det han piskat upp en boktryckare. Ledru Rollin är utesluten från amnestien, enär han forfarande står under åtal för delaktighet i Orsinis bekanta attentat mot kejsarens lif. Att glädjen öfver dekretet är allmän, framgår af den omständigheten, att t. o. m. ,Ind. pelge, som alltid bedömer de franska förhållandena med ovilja, sett sig nödsakad att tillkännagifva sitt bifall. 1 tidningen ,Liberte skrifver Emil Girardin: ,Nå väl! Detta kan man kalla en god och storsinnad politik, hvilken vi utan förbehåll kunna berömma. Denna politik, som hedrar ministrarne af den 17 Juli, förvandlar det misstroende, vi hyste för dem, till förtroende. Amnestien af den 14 Augusti 1869, vid hvilken de alla fä