Hand och bandske.) Af Amelia B. Edwards, Författarinna till ,,Barbaras History etc. (Ofversättning från engelskan af S. N--s.) Det var en hemsk hvila. Jag tycktes stå under en stor, svart döme. Jag andades med möda. Jag väntade hvarje ögonblick att stormen åter skulle bryta ut, och likväl höll mig en sällsam tjusning liksom fastnaglad vid stället. Lugnet fortfor oafbrutet. Jag kunde köra sjelfva pickandet af mitt ur. Jag tog upp det och fann, att klockan redan var nära, half elfva. På en gång, afmätt, tydligt och högtidligt, började kyrkklockan ringa. Jag kunde knappast tro mina öron. En gudstjenst vid denna timma! Jag lyssnade med återhållen andedrägt och igenkände sjelfva klangen af dessa vibreringar. — Mademoiselle är modig, sade en spefull röst tätt bredvid mig. Jag spratt till och vände mig om. Det var mr Hamel. — Ovädret skall bryta ut inom mindre in fem minuter, fortsatte han. — Jag lade ej tänkt att komma i afton; men jag bede ej heller någon lust att blifva genomvå, och då jag var på väg hem genom La Rochepöt, tyckte sis att jag likaså gerna kunde skynda hit för att få tak ) Se H.T. N:0 189.