Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 augusti 1869, sida 2

framryckande från gränsen, enär en carlistisk rörelse i Aragonien eller Catalonien skulle hafva långt mera att betyda och vara långt svårare att undertrycka, än oroligheterna i La Mancha. De papper, som anträffats hos häktade personer, lära gifvit de fullständigaste upplysningar om sammansvärjningen. I fall den ursprungliga planen hade blifvit följd punkt för punkt, skulle regeringen fått nog utaf att motsätta sig rörelsen. Presterskapet var själen i det hela, specielt i provinserna Leon och Astorga. Avor och en af de prester, som anslutit sig till orostiftarne, skulle på en öfverenskommen dag och timme rycka i fält med ett visst antal afsina sockneboar. Från kathedralkyrkan i Astorga skulle ringas med stormklockan natten till den 30 Juli; från hvarje by på udet skulle klockorna svara och öfverallt fra signal till upproret. Denna plan randade emellertid emot alkaldens i storga sinnesnärvaro; ty då — vid det för upproret bestämda ögonblicket — en deputation, i hvilken två domherrar från kathedralkyrkan befunno sig, infann sig hos alkalden för att uppmana honom att nedlägga sitt embete och derigenom spara blodsutgjutelse, så lät han icke allenast ej förskräcka sig deraf, utan lät genast kalla de frivilliga till vapen, och fick kathedralkyrkan besatt med militär, som fann kloc karen och hans folk bereåda att ringa med stormklockan. På landet väntade man föräfves på denna signal och åtskiljdes i den tron, att det kommit kontraorder. Dagen derpå fick man veta sanningen; men enär regeringen nu blifvit underrättad om saken, vågade de sammansvurna icke röra sig. Med afseende på presternas deltagande i rörelsen, försäkras det t. 0. m., att Don Carlos sändt de spanska biskoparne depecher, genom hvilka de tillförordnas till militärguvernörer isina stist, intilldess hans armå blifvit organiserad, och dessa poster kunna af honom besättas med militärer, som åtnjuta hans förtroende. — AMERIKA. I ett telegram från Newyork af den 7 dennes berättas: ,I mobile kom det den 5 dennes till en häftig strid mellan negrer at det radikala och hvita af det demokratiska partiet. Fem negrer funno döden, och på begge sidor var det många svårt sårade. Demokraten Kavanagh blef i Montana vald till kongressledamot. Den demokratiska majoriteten i Tennessee belöper sig till nära 65,000O. Man motser med visshet, att Andrew Johnson skall väljas till senator. ,Newyork Herald innehåller ett loftal öfver expresidenten och anmärker, det han är den förste sedan presidenten Adams tid, som utöfvat någon politisk verksamhet efter afgången från det högsta statsembetet. Plantage-egarne i sydstaterna lära uppgjort kontrakter om 50,000 kulis flyttning dit. Chiaposindianerna ha gjort uppror mot presidenten Juarez. Vulkanen Cotopoxi har kommit till utbrott. Banditväsendet i Mexiko fortfar, och snapphanarne ha nyligen börjat rikta sina blickar åt ett håll, som förut varit förskonadt, nemligen åt kyrkan. Förut ha landsvägsriddarne varit mycket fromma, och om de någon gång tömt någon andlig herres fickor, så begagnade de tillika tillfället att utbedja sig den högvördiges välsignelse, samt att få bikta för honom. För kort tid sedan utplundrades en prest från Pucbla totalt; sedan han blifvit afklädd, förde de honom at vägen och ville bikta. Den plundrade afvisade denna begäran med anmärkningen, det ,,de icke befunno sig i en botfärdig sinnesstämning. Röfrarne voro emellertid ej så lätta att afvisa, och visste att undanrödja prestens betänkligheter genom att spänna hanarne på sina revolvers, hvarpå patern mottog bikten af dem, meddelade absolution och i belöning för besväret fick ett guldmynt. På den sednaste tiden ha i Mexiko äfven ofta förekommit kyrkostölder. ET