öteborg den 10 Åugusti. IIr Jules Nougaret, korrespondent till . Moniteur universel i Paris, hade besökt Island, för att studera denna ös geologiska förhållanden, och uppehöll sig sedermera några månader i Stockholm, hvarest han egnade sin uppmärksamhet bland annat åt vårt lands folkbildning. Återkommen till Paris töljde honom månget intryck härifrån; hans lifliga själ hade mottagit mer än en god väckelse från vårt land. Så företeg han sig att hålla föredrag, en gång i veckan, för arbetarne på ett stort boktryckeri. Här talade han till en vettgirig ungdom om naturens företeelser, särskildt med hänsyn till jordytans bildningsprocess. Så talade han ock med dem om de mest obekanta folk och om orsakerna till deras civilisation. Såsom stöd för sina framställningar använde hr Nougaret ett manussript om folkundervisningen i Sverge, ,en institution rikare på resultater, än jag funnit hos något folk, och hvilken har hufvudsakligen medborgarnes egen och fria samverkan att tacka för sin uppkomst. Ä Dagen var inne, då föredragen skulle asslutås och hr Nougaret säga sina uppmärksamt lyssnande åhörare sitt farväl Då framträdde en af lärjungarne och yttrade: förrän vi åtskiljas, kommer jag, i I mina kamraters namn, att tacka eder för hvad ni lärt oss och hvilket vi ej skole glömma, Vi äro fattige, det vet ni; v kunna endast erhjuda eder ett alster a lvårt arbete; må ni emottaga detta minne saf oss. Aii —