Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 augusti 1869, sida 2

2522 — kats-afrän, åggtägten. Det är bekant att förbundet ingått till K. M:t . med anhållan antingen om ejderfogelns totala fridlysande för vissa tider eller om fridlysningstidens sutstrackning, äfvensom att K. M:t fann framställningen icke föranleda till annan åtgärd, än att skogsstyrelsen anbefalldes inkomma med underd. syttrande i följd af vetenskapsakademiens förslag att i hvarje skärgård en eller flera trakter, hvarsdera bestående af en större ö eller flera öar och skär, som bildade en grupp, hvarest det visade sig att ejdern gerna lade ägg, bletve genom fullskomlig fridlysning skyddad Att nägon förändring i föreskriften om jagten på ejdern är nödvändig, kan ej vara tvifvelaktig; detta var ett faktum, som tydligen framgick af I diskussionen, och var en stående reflexion i alla rapporterna från skärgården. Fridlysningstidens utsträckning till den 10 Augusti tycktes man allmänt anse som ett kraftigt medel för ejderfågelns förökande. En af förbundets tillsyningsmän hade skrifvit att både han och mången annan skärgårdsbo med ledsnad sett den tid nalkas, då badgästerna öfversrämma holmar och skär och blott för sitt nöjes sskull förstöra fogeln, innan ungarne ännu hunnit blifva matnyttiga — ett förhållande, som inverkar I menligt på den fattigare befolkningen, hvilken saf ejderdunets samlande kunde få en god inTI komst. Stämman beslöt att man i skärgården borde anmana till bildande af föreningar, afsedda att på vissa trakter under viss tid fridlysa sjöfogeln. Ordföranden föredrog derefter en ifrån grefve C. Beck-Friis på Börringe kloster ingången skrifvelse, hvaruti bemälde grefve i egenskap af ordf:e uti skånska jagtföreningen meddelat förbundet, att då alla jagtföreningar egentligen sträfvade till samma mål, skulle det blifva af intresse och bättre lända till dettas ernående, om föreningarne emellanåt meddelade sig med hvarandra rörande deras verksamhet och iakttagelser. Denna skrifvelse var. åtföljd af kallelsebref med dess stadgar, årsberättelse om föreningens verksamhet, matrikel och upplysning om jagtförhållandena å en sträcka af 122,118 tunnland jagtbanor inom Malmöhuslän. Å denna skrifvelse hade förbundets direktion aflåtit behörigt svar, jemte bifogan le af förbundets ditpassande handlingar. Med sekreteraren i svenska jägareförbundet, fil. doktor J. W. Lindblad, bade under året vexlats åtskilliga bref beträffande förhållandena inom jagtväsendets område. Ur denna intressanta korrespondens föredrogs bland annat en skrifvelse, daterad någon dag i sistlidne Juni månad; såväl deraf som af diskussionen tycktes framgå, att några förbud emot sättet för jagts idkande innebära mannamån och inkonseqvencer, hvarförutan de äro omöjliga att handhafva. Enda lämpliga utvägen för myndigheterna till hushållning med vildafveln ansågs ligga uti de fridlysta tiderna. Alla erfarna jägare öfverensstämde deruti, att jagtväpendet gått framåt sedan den nya jagtstadgan utkom; att en väckelse gifvits åt sinnena genom ett kraftigare värnande än förr utaf eganderätten. Förbud mot allmogens mest begagnade jagtsätt kunna inleda på privilegiiväsendet, och allmogens eganderätt till vildafveln var värdelös om nyttjanderätten upphäfdes. Den erfarenhet man hämtat genom användandet Move, GUL IHa3an 111I Stor del lycja befolkningen från den förderfliga af metallpatroner hade icke v isat att skarpskjutningen derigenom vunnit. naderna hade en höj vit gjord i England af bös snart utträngas af metall. gst intressant uppfinning blifsom troligen föranleder att Under de sednare mås-smeden C. Lancaster, papphylsorna ej så Skottresultaterna både i afseende på genomträngning och sammanbindning af haglen uppgifvas vara förbättrade ända till 30 procent. Länets hushållningssällskap hade äfven för nästkommande år beviljat det sedvanliga anslaget af 300 rdr till förbundets kassa. Bland de jagtbanor, hvilka på grund af arrenden tillhöra förbundet, beslöts att afjagning skulle ske den 21 dennes på Stenshult och Listaskogen; dock må gammal orrböna ej under jagten fällas. Anmälan om deltagande bör ske före den 19 till ordföranden eller sekreteraren. Vid företaget val utsågs häradshöfding A. Rosenqvist till förbundets ordf. för de nästa trenne åren. Vid skjutning å 12-ringad tafla togs I:sta priset med 33 points af löjtnant C. C. Magnell; 2:dra dito med 32 points af hr G. Svalm; 3:dje dito med 27,5 points af studeranden Thomas Rosenqvist. Vid skjutningen å Björn tillföll 1:sta priset hr G. Svahn; 2:dra dito hr Otto Boldt. Vid stjernskjutningen tillföll 1:st. hr A. Wahlstedt; 2:dra dito ingeniören N. Smith, och slutligen vid täflingen å pendel, 1:sta priset hr 1. RBosenqvist och 2:dra dito hr EF. Amundson. -Internationel utställning i London för arbetare år 18710. Euligt en af Working Menes Club and Institute Unioni London utfärdad och kommerskollegium i officiel väg delgifsen prospektus kommer en internationel utställning för arbetare att nästinstundande år, 1870, ega rum i nämnda stad; och innehåller denna prospektus för öfrigt, att alla artiklar, som vid expositionen komma att utställas, skola vara försedda med namn å den eller de arbetare, af hvilka de tillverkats; att i afseende å sådana tillverkningar, vid hvil-. kas förfärdigande fördelning af arbete förei kommer, såsom exempelvis ett ur eller ett 1 piano, arbetare kunna utställa prof å den f lel, hvar och en af dem tillverkat; att C arbetare kunna förena sig för tillverkning sy 4 samma artikel, att föreningen ville söka ramställa olika metoder för tillverkning a f artiklar så, att engelska och främmane le tillyerkningssätt kunde jemföras med varandra, äfvensom att ärägabringa före-5 hag till upplysning om de fördelar, som y zunna vinnas genom användande af de 8 lika metoderne; att för anställande af 5 emförelse föreningen likaledes hade för n usigt att i de fall, då tillverkningsproces-t.en vore sådan, att densamma icke kunde , ramställas såsom varande i gång, söka su tt, med tillhjelp af planscher och modelti er, visa framstående olikheter i de metoB ler, som användas i särskilda länder; att H nedaljer och belöningskort äfvensom, för ärskilda fall, penningbelöningar komma mi tt utgifvas; samt att arbetsgifvare, som sui nska att i utställningen deltaga, kunna it inlemna artiklar, under vilkor att såke äl arbetsgifvarens namn som namnen å ste lla de arbetare. hvilka varit anvönda I a priset j l ;