Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 augusti 1869, sida 1

— Ni bchöfver cj säga det, sade han bittert. — Jag ser hur det är — jag inser hur det måste sluta. O, Margueriic, Marguerite! Jag kunde icke se hans rörelse, utan att försöka någon tröst, och jag beklagade honom ur djupet af mitt hjerta. — Ni gör orätt, sade jag mildrande, — att befara det värsta. Kom ihåg, att det kanske ännu ej är för sent! Kom ihåg, hvilken fördel ni eger till och med nu! Hon är er fästmö, och om ni blott skyndar er.. Han vände sig åter om och räckte mig sin hand. Jag såg, att hans ansigte var mycket blekt. — Ni har sagt mig många sanningar i dag, mademoiselle, sade han lågt, — och jag tackar er. Jag — jag måste öfvertänka hvad som är bäst att göra, och Gud gifve, att jag må välja det rätta! För närvarande vet jag knappast hur jag skall handla eller tänka. Med dessa ord sprang han upp i sadeln, sporrade sin häst och red i vild carrigre bort, lemnande mig vid vägkanten, mållös och bedröfvad. 318 Kap. Firtroenden— Syägerska, sade onkel Alexander, talande för första gången sedan frukosten börjat, — det är jemt tre veckor i dag sedan Charles Gautier sist satte sin fot inom detta hus. Hvad betyder det? Marguerite såg ned. Madame höjde på axlarne och teg. — Hvad betyder det, säger jag? upp