Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1869, sida 3

1117 11:::::nm:m: 6 På ett enkelt och angenämnt sätt har förf. framställt teorien om sinnesförnimmelserna — en teori, som för öfrigt i de faktiska detaljerna fullt öfverensstämmer med hvad som i populärt-vetenskapliga skrifter ofta blifvit sagdt i ämnet under de sednare decennierna. Hvad sakens mera filosofiska sida angår, så erkänner förf. visserligen med Locke och hans lärjungar, att källan till de sinnliga föreställningarne är erfarenheten, men han kommer dock ej till det resultat, som tyckes naturenligt framgå ur en sådan premiss, utan han går, i likhet med von Helmholtz, en medelväg och säger, att våra föreställningar äro blott en afbild af de egenskaper, genom hvilka tingen inverka på våra sinnen och naturligtvis beroende af den egendomliga reaktionen hos dessa — d. v. s. af de förändringar, som egenskaperna framkalla i våra sinnen! , Stjernornas glans, morgonrodnadens färgprakt, hafvets djupa blånad, allt detta existerar blott i vårt öga; utan ögat gifves det inga färger; färg existerar icke i och för sig. Så talar förf., men tillägger, att de egenskaper hos tingen, som frambringa ljusoch färgförnimmelserna, neml. etervibrationerna, förblifva beståndande och äro oberoende af ögat. Om ljudet säger han naturligtvis, att det existerar blott i vårt öra och är den förnimmelse, som förmedlas af hörselnerven, när den irriteras af regelmessiga luftvibrationer. Så får allmänheten i våra dagar lära, att dess föreställningar om tingen äro blott ,symboler af dem, vunna genom en ytterligt fin reaktion på deras egenskaper. Utkast till svenska växternas historia eller Sverges fanerogamer skildrade i korthet med deras växtställen och utbredning m. m., deras egenskaper, användning och historia i allmänhet. Af C. F. Nyman. Sednare delen. Örebro. Abr. Bohlin. 1868. Det stegrade intresset 1ör naturens studium, som i vårt land visats på sednare tider, ej blott vid universiteterna och elementarläroverken utan äfven i hemmen, ger oss all anledning att antaga, det ett arbete sådant som detta skall mottagas med välvilja. Författaren har, så vidt vi kunna döma, väl fyllt sin uppgift att jemte erforderlig beskrifning på hvarje särskildt växt lemna de närmare upplysningar om densamma, som ej förekomma i någon Flora. Användande de bästa källor och sjelf i besittning af betydlig sakkunskap har han kunnat prestera ett arbete, som väl förtjenar en plats ej blott i den lärdes boksamlingar utan äfven i samiljebiblioteken, särdeles som framställningssättet eger klarhetens och lättlästhetens förtjenster. För jordbrukaren och trädgårdsodlaren torde en stor del af de upplysningar, han lemnar, vara af betydlig praktisk nytta. — Mindre riktig tyckes titeln ,,utkast till svenska växternas historia vara, då skildringarne ej omfatta ij: alla våra växtslag; kryptogamerna äro nemligen icke upptagna i arbetet. Bidrag til en Theori af Insekternes, Flaggermusenes og Fuglenes Flugt, populart fremstillet og oplyst med Tresnit, !. af C. J. L. Kraarup-Hansen, forhen Subrector i Haderslev ved den danske lzerde Skole. Kjöbenhavn. Chr. Steen Söns Forlag. Thieles Bogtrykkeri. 1869. Den flygtens teori, som fört. framställer, strider mot den, hvilken hittills varit gängse i den vetenskapliga verlden. Han påstår nemligen, att vid vingarnas rörelse går rörelsekraften parallelt med vingen från dess bakre kant, som är svagare till den främre, som är styfvare, och således utefter djurets längdaxel, då deremot andra zoologer, såsom t. ex. Milne-Edwards, hålla före, att, om fågelns flygt skall bli vertikal, vingarna måste vara horizontala. An-J. gående möjligheten att tillverka flygmaskiner, anser förf. den ej kunna komma att sfi existera, förän man disponerar en kraft, som är större i förhållande till maskinens vigt än ångans är, sådan som den hittills dokumenterat sig. Emellertid har förf. lyckats att försätta en vagn i rörelse genom att anbringa horisontala vingar på en ställning, som fastsatts på densamma, samt låta en på vagnen stående man trampa omvexlande på tvenne steg (Trin), af hvilka det ena höjer och det andra sänker vingarna. Ett i den lilla boken förekommande träsnitt ger läsaren begrepp om detta märkliga transportmedel, som tyckes vara ett slags bevingad velociped. Förf. håller före, att vagnen på detta sätt skulle tillryggalägga icke mindre än fyra och en half mil i timman, och han antager, att om dylika vingar anbragtes på en af en lättgående karusells ridhästar eller gondoler, skulle en betydlig hastighet kunna uppnås. Kortlr sagdt — sörf. vill tills vidare ej lofva oss! vingar sådana som örnens och lärkans tilll) 1 I — — —L— — kraft och verkan — vingar, som kunna föra oss upp i högre regioner, utan endast sådana, som likt strutsens underlätta och påskynda förflyttandet från ett ställe till ett annat härnere på jordytan. Felttog och Fangenskab i Aaret 1862, udgivet af M. K. Kjöbenhayn. Chr. Steen Å Söns Forlag. 1869. En af de danska krigare, som deltogo il; den fruklösa och sorgliga kampen mot den i tyska öfvermakten, skildrar här i enkla l ordalag sina öden. Det naiva framställi:Öttef get trahjartiga AI:5; Il En jydsk Bondes Fortelling om hans i ( f t