Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1869, sida 2

Göteborg den 5 Augusti. Det var väl icke mången som trodde, att man skulle få åter bevittna ordstrider rörande den s. k. .VYexelundervisningsmetoden. Den nya organisation af rikets skolväsen, som grundades hufvudsakligen genom införandet af en bättre ordning i Göteborg, har öfverallt der den hunnit verka burit goda frukter. Särskilt hafva, efter Göteborg, Stockholm och Norrköping i sednare tid intagit ett så framstående rum på folkundervisningens område, att man till och med i främmande länder börjat deråt egna den största uppmärksamhet ). Dessa förbättrade förhållanden hatva väsendtligen berott derpå, att man utvecklat sig utur lankasterväsendets lägre stadium till det högre, deri lexlagen öfvergått till klasser, upptagande lärjungar på någorlunda lika kunskapsstadium, och monitörerna ersatts af lärare eller lärarinnor, hvilka kunna omedelbart undervisa barnen. Lankasterskolan var från början aldrig annat än en nödfallsutväg, beräknad för Englands sabriksstäder, hvarest man såg många tusental af barn uppvexa i fullkomlig okunnighet. Till att förbättra detta sorgliga förhållande fanns ingen annan väg, än att söka draga tillsammans flera hundrade barn i stora skolsalar under en lärare, hvilket naturligtvis skulle varit utan allt resultat, derest man icke kunnat begagna de äldre, mera försigkomna barnen till handledande af de yngre. Samma utväg har begagnats, under förändrade förhållanden, öfverallt hvarest man saknat tillgång på bättre lärarekrafter. Så hade t. ex. Torsten Rudenschöld sina ) Det kan utan öfverdrift sägas, att Sveriges hufvudstad står främst bland alla Europas större städer ifråga om folkundervisningens ordnande. Sednast finna vi ett varmt erkännande deraf i en nyligen utkommen brochyr af den franske litteratören Nougaret, kallad : ,,De Venseignement populaire en Suede — en skrift hvartill vi vilja återkomma.