Enligt flera öfverensstämmande berättelser från spanska gränsen befann sig Don Carlos den 23 Juli i S:t Jean de Luz, i hvilken lilla stad general Elio då uppehöll sig för att samla carlistiska soldater. Der hade äfven samlat sig en mängd prester från Navarra, hvilka ledt sammansvärjningen i nämnde provins. Om Don Carlos uppträdande skrifves: ,Tronpretendenten språkade med sina anhängare och hade det nöjet, att sju offirerare af den spanska generalstaben (af hvilka tre förut fått afsked) ställde sina svärd till hans förfogande, Från S:t Jean begaf han sig till Hendaye, der han tillbragte natten mellan den 25 och 26. Derester har man inga fjllförlitliga underrättelser om honom; man har emellertid påstått, det han den 29 Juli skulle ånyo varit synlig i Bordeaux. I de politiska kretsarne uti Madrid råder mycken ovilja mot de franska myndigheter, under hvilkas ögon de sammansvurna ostraffadt och oförhindradt kunnat utveckla sina anslag mot Spanien. ,De carlistiska och isabeljistiska ränksmidarne — säger man — få efter förgodtfinnande resa fram och tillpaka mellan Paris och spanska gränsen, npptaga lån, köpa vapen och värfva soldater. Vår ambassadör och våra konsuler göra invändningar deremot, och de resp. myndigheterna få befallning att hindra ofoget. Men efter ett par dagars förlopp tager saken sin gamla gång; sammansvärjningen uppträder allt fräckare, och detta ända in på Spaniens gräns. Från Bayonne omtalas ett misslyckadt försök att öfverrumpla ett citadell i Pamplona, hvilket skulle blifvit tecken till utbrottet af den carlistiska uppresningen. Det påstås, att carlistgeneralen Elio hade satt sig i förbindelse med några officerare i citadellet, för att med deras tillhjelp bemäktiga sig detsamma. Stadens innevånare hade emellertid lagt i dagen sådan beslutsamhet, att de förrädiska officerarne icke vågade utföra sin gemena plan. Elio framryckte mot Pamplona, men då det understöd uteblef, som han väntat derifrån, måste han snart gripa till flykten.