Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 augusti 1869, sida 1

Nu komma vi till en grupp stora valnötsräd bredvid en brant, gräsbevuxen sluttning, krönt med klippor och böljande gräs. Under skuggan af dessa träd stiga vi ur. Drängen, som kör kärran, vattnar hästarne, och vi stiga allesammans uppför den gröna sluttningen. Nedkommande på en slipprig stig vid andra sidan, finna vi oss på tröskeln till en klippgrotta, som genomflytes af en klar, djup ström, omkring sex fot bred. — Denna ström, säger mr Vaudon, — bevattnar en liten dal, som Alexandre Dumas gifvit det falska topografiska namnet Vaux Chignon och den diktade, men rättvisa titeln af ,,Burgunde El Dorado. Den har en annan källa omkring en tredjedels mil längre bort och ett vattenfall, icke lägre än det ryktbara Pelerins vid Chamouni. Viljen I följa med? Vi följa under glädjerop, bana oss vig genom ormbunkar och busksnår och komma slutligen till foten af en brant klippa. tre hundra fot hög, hvarifrån en glittrande, genomskinlig slöja af silfverskun nedfaller och sakta bortrinner bland mosse och blommor, tills den åter förlorar sig bland klipporna. Här plocka vi buketter af den vilda blå klockan, gullvifvan och förgät-mig-ej, oci d:r Grandet, som klättrat högre upp fö klippan än det öfriga sällskapet, komme; i triumf tillbaka med ett helt fång af dei I purpurröda fraxinellan. Och nu, sedan vi beundrat och dröjt slänge den tilltagande hettan vill tillåta skynda vi åter bort till vagnarne, destine rade till Boisguilberte. I Denna gång är färden till och med mö dosammare än förut, ty den går allti