Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 augusti 1869, sida 2

tid besöka skolan, må deraf draga den sstörsta möjliga nytta. Ordföranden erinrade att det var ingen lätt sak, att meddela det nödvändiga åt alla, utan tvertom ganska svårt. Men derpå bör skolans verksamhet just gå ut. D:r Psilander ville varna mot det missförstånd, att man, genom att företrädesvis framhålla minimum åt alla, skulle kunna gifva näring åt den söreställningen, att barnen, efter dess inhemtande, kunde tagas ur skolan. — UHrr Wikander, Blomstrand, Hedlund, Rydberg och Rodhe yttrade sig, hvarefter proposition gjordes å de olika förslagen till svar. Mötet antog det af hr Rydberg föreslagna, sednare något modifierade, svaret: .,Folkskolans mål är att meddela det nödvändiga åt alla och derefter så mycket som möjligt åt så många som möjligt. Man öfvergick nu till andra frågan: Har det på sednare tider mera än förr lyckats att, enligt skolstadgans 7, utan afseende å kortare skoltid eller ringare fattningsgåfva, bibringa alla barn folkskolans s. k. minimum? Pastor Torin ansåg att man ännu, på de flesta orter, icke uppnått den ståndpunkt, att alla barn inhemtat minimum. — Lektor Blomstrand yttrade sig med värma rörande 1842 års skolstadga. Hr Hedlund önskade från hrr inspektörer och lärare ett svar på det faktiska i frågan. Pastor Lavin vitsordade att skolan gått framåt, serdeles sedan folkskoleinspektionen blifvit inrättad. — D:r Uddgren ansåg det vara otvifvelaktigt att folkskolan går framåt. D:r Psilander hade funnit, att man alltmer närmade sig målet, att alla barn inhemtade minimum, ehuru man visserligen ännu ej vore der. Hr Rydberg vitsordade, genom erfarenheten från Gestrikland, att der pastor, f skolstyrelse och lärare samverka, der kan! man komma derhän, att alla barn inhemta minimum. I Hr Tolander: Hvad som gjort att bar-!, nen nu inhemta minimum är föreskriften h i kongl. förordningen; om presterskapet;, följde den föreskriften, att det ej motta-!q ger barnen i nattvardskolan förr än de;sg inhemtat minimum, skulle man komma tj derhän. a Ordsen upplyste, att han ej kunnat ställa q sig till efterrättelse denna eljest nyttiga ordning, emedan i hans församling ett betydligt antal barn finnes, som aldrig anmäler sig till nattvardsskolan. Det vore alltför vådligt, att då göra sordringarne för tillträde till nattvardsskolan alltför stora. Hr Eklund (från Oroust) anförde sin: erfarenhet, att flera barn i hans skola nu än förr inhemtat minimum. Hr Liljeqvist hade icke funnit förhållandet i Skåne vara så lyckligt som lektor Blomstrand uppgifvit. Hade i öfrigt gjort den erfarenhet, att barnen vunnit en större utveckling nu än förr, hvartill väsentligen bidragit den nya organisationen, !hvarigenom innanläsningen blifvit skiljd y från den öfriga undervisningen. h Hr Rodhe anförde hurusom anspråken u på innanläsning nu äro andra än förr, och 8t att således begreppet , minimum är i 5 sjelfva verket skärpt. Fann det vara otvif-,2 velaktigt att man gått framåt. — Vidare S! yttrade sig hrr Wikander och Sandberg, E hvarefter mötet antog följande af hr Iled2! lund föreslagna svar på frågan: Sc Ehuru man visserligen icke i allmänJ2 het hunnit derhän, att alla barn i skolåldern inhemta det i solkskolestadgan fö-fl reskrisna minimum, tror sig dock mötet 4 kunna med visshet uttala den ersarenhet, att skolan på sednare tider alltmer närDb! mat sig detta mål. id 3:dje frågan lydde: d .Kan en jemn och daglig skolgång för b alla barn någonsin åstadkommas? Och, al om så icke är, huru skall man undgå olägenheterna af den ojemna skolgången: a) fe i afseende å de skolkande barnens egna 6 framsteg; b) i afseende å undervisningens! m gång inom skolan? tic Härom yttrade sig törst pastor Lavin, rd och derefter hrr Berg, O. Svensson (i ett 6, skriftligt anförande) lektor Blomstrand (åtfö, skilliga gånger) samt doktor Psilander. (d06 Att skolgängen i vårt land måste blifva på ojemn, erkändes af alla, erinrande likväl d:r Psilander, att man ej kunde påstå, att; Å förhällandet för all framtid skulle så förde blifva. Såsom exempel på huru daglig och 7 jemn skolgång kunnat i folkskolan infö-sanl ras, der befolkningens täthet m. m. gör,Lö det möjligt, anfördes Sachsen. — Lektor Pek Blomstrand talade vidlyftigt och med myc-Fls ken pathos om de lyckliga tider, då lan-ga kasterskolan emottog barnen af hvilken ålI der och på hvilket kunskapsstadium som lag helst, utan att undervisningens gång deraf me rubbades. hof Klockan var nu 1 och flera talare an-Yat mälta, hvadan mötet, på förslag af ordf:n, nd itskiljdes, för att åter sammanträda kl. 5 peå 2. m. ga. — Vattenledningen. Den för expropariation af vatten och mark för vattenled-a, ingen tillsatta nämnden afslutade i går bad ina arbeten och kommer dess beslut att met vf Sätvedahis häradsrätt meddelas på tid, se om ännu ej är. utsatt. Ång — Nytt ångtartyg. I går ankom hit nad n vid Sjötorp nybygd lastångare om 40 ae ylästers drägtighet. Fartyget, som er-hörållit namnet ,Dagmar, kommer att härken 22 1 sr — — — — — —— OCYCLA —— Ö — TA — O U—