lärer väl för alltid blilva obekant. håtäudå e terspaningar hafra ledt till det antagandet, att i olyckan timat i närheten af Gröna Jungfrun, em holme vid insoppet till I; staviken mellan Skolandet och Dalbylandet. Vid denna holme har man i amljgen funnit 2 rockar, den ena tillhörig Hultin, den andra Mehlström, en hatt och en sönderbruten åra. En person, som redan på Söndagen ,!) asserade denna holme, såg fer ta Ensån, hund, vilken man på beskriming funnit vara Hultins Å Håräiga följeslagerska, hans gamla trögna LappaHultin var en mer än vanligt skicklig simmare, och man antager att, då båten, hvilken till barlast, hade tackjern, hastigt gick till botten, Hultin blifvit insnärjd i tåg eller segel och ej kunnat använda håå simkonst. M iu Vi behöfvaej säga, att Mand ultinå Sörgliga bortgang hos hans Malrika vänner hårstädes väckt i den Åjf asske, ner lagen het och sorg. Mehlström var eåÅ I sin befattning utmärkt skicklig och aktningsvärd ung man, och hans död en stor förlust för hans husbonde, en bitter sorg för slägtigar och vänner. kEgendgna når. 5 ; — Linköping, Hendomsjsandel. Bryggstt haget Walter komp. har i sdessa dagar försålt sitt straxt Å andra sidan Stångebro belägna brygger till hrr apotekarne A. F. Wigander och I. ih. Brogren för en köpesumma af 65,000 rdr utom inventarier. Likaledes hafva framl. grosshandl. G. Holms sterbhusdelegare r görden N:o 1 Tannefors wytter,belkeen vid Nöra torget, Un pandelskolaget Hdv. Johansson komp. härstäsls för 46, 000 rdr. Ledigt aslorat. Kontraktsprosten och kyrkoherden i Brunneby och Klockrike C. J. Metzen afled den 20 dennes vid 73 ärs älder. — Ystad, Q i aniedning af en notis, hotntad tr ,, Ystads Tidnings, har följande pp sning blifvit red:n af gDunds Veckoblad nitd1 Den berdmile frånske geolog, som väntas till Sverige i nästa månad heter icke Lubbock, utan Hebert, professor vid Sorbonne i Paris. Lubbock är icke fransman, icke boende i Paris och icke heller professor, utan engelsman, bankir, i Londen, ika berömd atkeölog al hvars arbete ,,Preimes en svensk öfversättning håller på att utgifvas. — Venersborg. Ohyggligt öfvervåld. Venersborgs Tidning har förut omtalat, att öfvervåld åtskilliga gånger föröfvats af på Vargön, nära staden, ÅÅ arbetare hrxilka bällar injagat en sädan pkrick bys ortens allmoge, att bud under Vissa timmar på dagen ej våga begifva sig till eller ifrån staden. Ett nytt bevis på dessa orostittares djerfhet omtalas nu af tidningen för sistl. Fredag sålunda: ,,Sistlidne Måndags afton vid tiotiden kom fånggevaldigern Hansson färdandes på en vagn, hvarå jemte honom befunno sig tvenne fängslade arrestanter, som parit under ransakning vid Kattleberg. Hunnen till det s. k. Tidvattnet hitom Nyebro nedsteg Hanssons från vagnen för att lätta hästarnes gång uppför backen. Han höll dervid tömmarne stadigt i handen. Uppkommen s packens platå bemärkte han trenne rusiga karar, antagligen Vargöns arbetare, komma skrälande vägen fram, endera från staden eller ock från den vid Helgarås belägna ölstugan. Just som dessa hunno fram till Hansson, ropade den främste: ,,Kör ur vägen, fahund! dervid han med knuten näfve och något hårdt tillhygge gaf Hansson ett slag vid ena ögat. Den förorättade hann icke sansa sig ifrån sin förvåning öfver våldet, förr än en af de andra nidingarne med en kantig sten gaf honom ett slag i pannan så våldsamt, att det förorsakade ett djupt hål, som sedan måste sysihop, dervid läkaren förklarade, att om slaget träffat en eller ett par linier närmare tinningen, så hade döden ögonblickligen följt. Hansson mistade vidl! detta slag nära nog sansen, men höll dock tömmarne fast. Våldsverkarne hotade då äfven arrestanterna med stryk, hvilket dessa sednare dock afvärjade derigenom, att de visade sig vara fängslade och således försvarslösa. ,Kör då! röto de anfallande; men fångarne törklarade, att de ej ville fara ifrån sin förare. Gevaldigern hade nu, ehuru maktlös, kraflat sig upp på vagnen och grep med förtviflans mod tömmar och Disk, dervid han klatschade på hästarne och undkom vidare förföljelse, ehuru stenar slungades efter vagnen, hvaraf en träffade Hansson i nacken och förorsakade ett hål. Att ett så grymt våld kan föröfvas under ljusa sommaraftonen och på allmän landsvägi star ens närhet visar en oförsynt djerfhet hos banditerna och det var en lycklig tillfällighet att gevaldigern här icke medförde vådliga lifstidsfångar, ty i sådant fall hade han sjelf blifvit ihjälslagen och arrestanterna befriade. Vi hoppas att vederbörande kronobetjente efterspana och till sträng näpst befordra dessa för allmänna säkerheten vådliga personer. Hansson, som är en stilla, fridsam man, måste efter misshandlingen intaga sängen, men är dock utan fara för lifvet. — Borgholm. Den kongl. jagtklubben. Ett på Öland kringspridt rykte vill veta, att konungen emväl i år kommer att deltaga i den kgl. klubens jagt derstädes. Råhskörden har i dessa dagar börjat på flera högländta trakter å Öland; äfven hafren har börjat skäras. Celde. Efter branden. I Gefle-Posten för i Thorsdags läses: ödfverste Ericson, som på vederbörlig kallelse hitkommit för uppgörande af ny reglering för bebygsande af den nedbrunna stadsdelen och för I detta ändamål här tillbragt några dagar, ämnar i dag härifrån afresa, efter att hafva uppgjort utkast till den nya planen. Enligt denna skulle, såridt vi varit i tillfälle att inhemta, hela den s. k. Stora Holmen upplåtas för den allmänna rörelsen, I Norra skeppsvarfvet derifrån förflyttas och jernsvägen så sin piats längst nere vid Nya hamnen, men magasinerna, byggda af sten, intaga de nedbrunnas rum, samt jernväg avläggas ända upp till nurarande varfsplatsen, å hvilken, lanerad och i planterad, ett större hotell för resande skall upplsöras. Strandgatan skulle således med sjobodarjnes försvinnande utsträckas ända ned till brädgårdarne. I öfrigt skulle den nedbrunna stadsI delen åter bebyggas och indelas i brandqvarter, afskilda genom breda, planterade, öppna platser, så att t. ex. det nuvarande Stora torget skulle fortsätta sin sträckning tvärtigenom hela den norra stadsdelen, hvarigenom de; tomter, hvilka ligga mellan berörde torg och teatertorget icke skulle få vidare bebyggas. Flera sådana breda, med träd försedda bälten skulle komma att dragas i norr och ssöder öfver staden. Af gatorna i öster och vester skulle, utom Strandgatan, äfven Kyrkogatan och Drottninggatan bibehållas, men Nygatan, som skulle blifva en, hela staden genomstrykande gata, utvidgas och få sin sträckning ända ut emot Östra Lillåns utlopp. Detta projekts utarbetande i detalj torde fordra några veckors tid. Rök uppstiger ännu ifrån flera ställen bland ruinerna. Sappörerna fortsätta sitt nedrifningsarbete å murar och stenhus, hvilkas väggar hota att rasa. Förutom de tvenne äldre qvinnor, hvilka vi förut omnämnt såsom omkomna till följd af sednaste eldsvåda, antages äfven en tredje hafva beklagligen blifvit innebränd, nemligen sjökapten Wahlroths enka, omkring 74 år gammal, hvilken, ensam be boende ett rum vid Riddarhusgatan i stadens östrs del, allt sedan branden saknats. Anställda gräf ningar på platsen af hennes uppbrunna bostac hafva dock icke gifvit någon upptäckt om, att de: åldriga, värnlösa enkan der om immit— Karlstad. Fall från tredje våningen. Fredags inträffade den olyckan, att en minderåri; gosse, son åt mjölhandlären Ljungberg, nedföll 8 (4( tradie våningen i byggmästar Johans