Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juli 1869, sida 2

originalspråket, voro representerade alla filosofier, alla vetenskaper och alla historier i verlden. Under det jag ännu höll på att taga ned bok efter bok, öppnades dörren och Jacqueline anmälde, att herrarne väntade för att följa oss till hvalfvet lå bas. — Till hvad? utropade madame, uppvaknande alldeles förvirrad. — Ma foi, madame, sade Jacqueline, med en åtbörd af vämjelse, — till grafven derute i köksträdgården — det der hålet, fullt med krukör och ben, som monsieur är så förtjust i. — Ab, jag förstår — columbariet! sade madame gäspande. — Godt; det är utan tvifvel mycket intressant, och jag förmodar vi måste gå. Marguerite, min unge, du får icke gå ut i solen utan hatt. U Jag skall icke gå ut, mamma, svarade Marguerite liknöjdt. — Icke gå, min älskling! Hvad skall din kusin säga? (Forts.)