LAUTLLBURA. UCNAVUÄELES.: — — Bourbon, som dock ej ledde till något re Isultat, enär det visade sig stora skiljal etigheter mellan den sgirängt republikansk 1 delen af församlingen och de medlemmat som mera lutade åt den konstitutionell tregeringsformen. Man beslöt fortsätt Hl förhandlingarne samma dag på aftc Isnen i klubblokalen på Boulevard des ca pucines. Under detta möte gick det het till. Der föreslogos och diskuterades fyr I särskildta förslager till en deklaratior som skulle offentliggöras genom pressen det första var af Thiers, det andra a Eugene Pelletan, det tredje af Jules Si mon, det sjerde af Jules Ferry. De blef uo alla förkastade. Då det var omöjlig satt komma till enighet angående ett ma Inifest, beslöt man omsider att inskränk: sig till att offentliggöra ordalydelsen af d stre interpellationer, som man hade förbe sredt, då lagstiftande församlingen ajour nerades. om än venstern hittills icke kunna öfserenskomma om ett gemensamt pro. gram, äro dock dess olika fraktioner eniga om att gå långt i sina fordringar. Så fordras bland annat: en betydlig förminskning af armåen och dess förändring att närmast vara afsedd till försvar, afskaffande af kejsarens prerogativ att förklara krig m. m. De mera moderata nöja sig med att fordra: kommunernas frigörande från ,,den administrativa pressionen, af folket valda mairer, nationalgardets reorganisation med sjelfvalda officerare, samt slutligen den n. v. lagstiftande församlingens upplösning och nya allmänna val utan officiella kandidater och utan inflytelse från regeringens sida. Å sandra sidan framträder ,,Peuplet — som nu anses för kejsarens organ, och som tillika är en af tierspartiets tidningar: — med ett utförligt program, närmast av praktiska reformer, till hvilka kejsaren sjelf skulle taga initiativet, såsom: em omfattande decentralisation (enär de sednaste 60 årens erfarenhet visat farorna af den! nuvarande centralisationen), utveckling af offentliga arbeten, ändringar i skatteväsendet och förbättringar i handelsoch näringslagstiftningen, , enär — så heter det i Peuple — dessa problemer långt mera intressera medborgarne, än en mer eller mindre lärd fördelning af makten mellan kronan och lagstiftande kårernad. Allt tyder på starka slitningar i lagstiftande församlingen, så snart den ånyo sammanträder. Tiden för dess sammankallande uppgifves olika, antingen straxt efter det senaten beslutat angående de nya förändringarne, eller först i Oktober eller November. I det sednaste ministerrådet underställdes kejsaren förslaget till senats-consulta med afseende på de reformer, som: skola ske. ,France vill veta, att en ytterligare bearbetning af förslaget blifvit uppdragen åt presidenten i statsrådet, ChasseloupLaubat, och justitieministern Duvergier .under uttrycklig önskan af kejsaren, att alla de i budskapet nämnde reformerna på det liberalaste måtte finna sitt uttryck i consultan-. Siraxt efter det kejsaren hade mottagit Duruys afskedsansökan, aflät han till den utmärkte mannen en egenhändig skrifvelse, i hvilken han på det hjertligaste tackade! för den afgångne kultusministerns högst gagnande verksamhet och omnämnde dennes stora egenskaper. i Prins Napoleon har i åtskilliga tidninsar låtit införa en förklaring, det han icke har den ringaste del i de af kejsaren vidagna förändringarne i den inre politiken, samt påmint om, det han redan år 1865 isgick som vicepresident i conseil privå, så att han ,icke sedan fyra år varit i tillälle att taga någon del uti den kejserliga egeringens rådplägningar. Den nye utrikesministern, furst Latour lAuvergne, har i en cirkulärskrifvelse till ankrikes representanter i utlandet med rdeles eftertryck framhållit, att hans ittnämning ,icke i ringaste mån förändrar rankrikes ställning till makterna ocli rjsarens fredliga politik. ENGLAND. Drottning Victoria har den 20 dennes egisvit sig till Osborne IIOuse på ön Wight, ennes vanliga vistelseort om sommaren.I