bad sig betanketid, untiIlldess senaten diskuterat förändringarne i konstitutionen. De tyska korrespondenterna i Paris börsjade genast slå larm, då Drouyn de Lhuys nänmdes. , Hans val — säger en korrespondent till , Köln. Zeitungk — skulle? sicke göra något godt intryck, utan snaIrare blifva uppfattadt som bevis på hemsliga planer, enär Drouyn de Lhuys hittills squvarit ansedd som en af krigspartiets målsmän bland de franska diplomaterna. Ansående Latour dAuvergne tror man sig svueta, det han icke är fiendtligt sinnad mot Tyskland. Uppskjutandet af lagstistande församlingens möten sysselsätter oppositionspresIsen för ögonblicket mera än det kejserlliga budskapet. Den förbittring, som venIsterns ledare, Jules Favre, lade i dagen lunder mötet den 13 dennes, lärer hafva I gjort ett smärtsamt intryck på kejsaren, sså mycket mera som det ursprungligen licke lärer varit kejsarens mening att ajournera församlingen längre, än intilldess ministerkrisen var förbi. Man är nu i regeringskretsarne betänkt på att lugna venstern. Enligt , Mem. Dipl. hade man i sstatsrådet den 12 dennes blifvit enig om att uppskjuta mötena endast 8 dagar; men presidenten, Schneider, med hvilken kejsaren samma afton hade en lång konferens, yttrade sig för ett uppskof till den 15 Oktober. Man antager nu, att kejsaren skall återvända till sitt första beslut, isynnerhet som det bland de deputerade, hvilkas val ännu icke äro pröfvade, råder stort missnöje öfver detta tillstånd af ovisshet. Vensterns medlemmar sägas vara eniga om att icke lemna Paris. De skarpa uttryck, som Jules Favre begagnade i sitt tal den 13 dennes, lära blifvit uttryckligt beslutade i vensterns partimöte dagen förut. Enligt en berättelse till ,,Libert har kejsaren i Onsdags yttrat, att lagstiftande församlingen skall sammankallas inom 14 dagar, således ungefär samtidigt med senaten. Vice presidenten baron David lärer meddelat denna nyhet åt flera deputerade. ,,France tror sig kunna försäkra, jatt kejsaren, som framförallt önskar, att lagstiftande församlingen skall blifva öfvertygad om hans afsigters uppriktighet, skall så mycket som möjligt förkorta tiden för mötenas uppskjutande. Angående den nuvarande ställningen skrifves från Paris den 15 Juli: ,,Det synes nästan icke vara lättare att finna ministrar i Frankrike än någon kandidat för tronen i Spanien. Ställningen är egendomlig nog: ingen minister, ingen lagstiftande församling, ingen senat. Under all denna oreda å la Hausmann, är kejsaren den ende, som behåller fattningen; han arbetar dag och natt för att åstadkomma en presentabel minister. De medlemmar af tierspartiet och af majoriteten, till hvilka statsöfverhufvudet framställt förslager, ha förhållit sig afböjande, eller åtminstone föga tillmötesgående. Så länge senatsbeslutet icke är offentliggjordt och af kejsaren antaget, blir det omöjligt att förena en ministerpost med ett mandat som folkrepresentant. De deputerade, som före reformernas förverkligande antaga en portfölj, afstå således från sin ställning som deputerade och måste underkasta sig nytt val. Några våga ej detta, andra vilja först veta, huru reformen i verkligheten skall komma att se ut. Det påstås nu, att det aldrig varit i fråga, det prins Napoleon skulle inträda 1 kabinettet. ENGLAND. Bland de många möten, som varit hållna för att understödja regeringen i den irländska kyrkofrågan, torde det, som den 14 dennes hölls af den , nationella reformunionen i S:t James Hall, vara af stor betydelse. Den väl bekante publicisten Samuel Morley, medlem i underhuset för Bristol, var ordförande och höll ett tal, i hvilket han uttryckte , hela landets förtroende till ministeren och berömde den irländska kyrkobillen, emedan den .gjorde slut på den ena trosbekännelsens företräde framför den andra, för återställandet af rättvisank. Vi skola — så slutade talaren — finna Gladstone fast besluten att genomföra sin plan. Ett på en kapten Lambert försökt lönnmord, vid hvilket han fick fyra kulor i lifvet, synes vara en förbrytelse af agrarisk natur. En ung man, son till en af Lambert uppsagd arrendator, har blifvit häktad och bekänt brottet. ITALIEN. Från Rom meddelas, att Pius IX:s bror, grefve Gabriel Mastai-Ferretti, aflidit i Sinigaglia. Grefve Gabriel var hufvudman för familjen och vid sin död 90 år gammal. TURKIET. Den konflikt, som hotade att utbryta mellan Turkiet och Persien, är nu bilagd. Genom förmedling af ryske ambassadören i Konstantinopel är det uppnådt, att Porten pr telegraf sändt befallning till Bajasid att medgifva de persiska nomaderna att återvända hem genom Kaslitschelskipasset. O C HH AMERIKA. Presidenten Grant har gifvit resp. auktoriteter vidsträcktare fullmakter att förhindra fribytaretåg till Cuba; detta oakadt förberedas nya sådana expeditioner. dd — U O DD Dagens post. ft