Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juli 1869, sida 1

DNINGENS BOLAGS TerICKERII OOQOOMOMOd2 mem mer I han önskar och fordrar. Särskildt tillskrifves hans afgång från statsangelägenheterna önskan att befrias från den landtdag, som skall inkallas till Oktober och rådslå om nya skatter för att betäcka den nuvarande bristen i den preussiska statskassan. Hvad frågan om följderna angår, så tro några, att systemet EulenburgMähler icke länge skall kunna hålla sig, då det saknar Bismarck, hvilken med sitt namn och sin vältalighet kunde skydda de andra ministrarne; andra tro deremot, att detta system först nu skall få styrka, och att man således skall komma i erfarenhet af en förstärkt reaktion. Till stöd för denna uppfattning hänvisas till, att den nuvarande presidenten i herrehuset, Eberhard Stolberg, nyligen blifvit utnämnd till öfverpresident i Schlesien. Han är nemligen en af cheferna för de mest feodalt sinnade och var bland annat på sin tid upphofsman till den sköld af silfver, som de preussiska junkrarne förärade exkonungen af Neapel, i likhet med de tyska prinsessornas guldkrans till drottning Maria. Detta är den tredje öfverpresidentsposten, som på jemförelsevis kort tid blifvit gifven till män af detta parti, om hvilket det till en viss grad med sanning kan sägas; att det blott lefver af regeringens nåd, enär det icke har någon rot hos folket. Det är icke heller längesedan, som ännu en fjerde junker, grefve Tehndorff, sattes på förslag till en motsvarande post i provinsen Ost-Preussen; men detta strandade mot befolkningens tydligen uttalade ovilja. Icke mindre ovilja än de nämnda utnämningarne har det väckt, att tullreformen strandat mot den preussiska regeringens motstånd, enär de andra regeringarne icke voro ovilliga att gifva efter för tullparlamentets beslut, på det icke dess andra session skulle blifva lika fruktlös som dess första. Dertill kommer nu, att preussiska regeringen, vid sidan af att påbjuda inskränkningar i alla andra utgikter, specielt i utgifterna till offentliga arbeten, likväl haft medel att inrätta dyra officersklubbar öfverallt i landet, troligen af fruktan för, att officerarne skulle röna för stark inverkan af, om de voro i gemensamma klubbar med do civila. På förbundsområdet gestaltar det sig bättre. Ett utskott har redan utarbetat ett förslag till ny strafflag, som skall underkastas ny diskussion i vinter, på det detsamma må kunna föreläggas parlamentet nästa år. Det af Schultze inlemnade och af parlamentet tillstyrkta förslaget om arbetareföreningarnes rättsliga ställning skall helt visst finna understöd af förbundsrådet, och så blir nog fallet med den af Gumbrecht föreslagna utvidgningen af förbundets maktområde till att omfatta tillsynen öfver fyroch latsväsendet, m. m. Nordtyska parlamentet har också uttalat sig för, att en ny lag skulle bestämma vilkoren för att vinna och förlora statsborgarerätt i de enskilda staterna, i Mecklenhurg-Schwerin har fått en ny Rinieter, Bassewitz, hvilken dock är en likadan fullblodsjunker som företrädaren Oertzen. Den junkerliga riktningens fortsatta öfvervigt i detta land har äfven gifvit sig tillkänna vid utarrenderingen af 4000 bondgårdar på domänerna under för bönderna högst tryckande, ja, nära nog ruinerande vilkor. Till de öuskningar, som, af bönderna varit uttryckta om att blifva sjelfegande, har man icke det ringaste 1yssnat. Mecklenburgs inträde i Nordtyska förbundet har dock verkat något, och emigrationen är icke nu så stor som förr, Så tack vare den utvidgade näringsfriheten, m. m. ÖSTERRIKE. Polackarne hafva den 8 dennes i Erakau och Lemberg samt rå mångfaldiga andra ställen i de fördna polska länderna firat en stor eationalfest med anledning af jordfästningen utaf de nyligen funna jordiska marlefvorna efter den siste polske herrskaren af Piasternas slägt, konung Kasimir den store (död den 5 November 1370). Upptäckten af liket skedde på följande sätt: Ett grifthvalf i Krakaus katedralkyrka är orydt med flera stora marmorstycken. Då man den 14 Juni skulle undersöka, om nurarbetet var starkt nog att bära dessa, ippstod vid första hammarslaget en öppning, genom hvilken man såg, att likkistan hade gått sönder, och att likets ben ågo spridda på hvalfvets botten. Konunsens hufvudskål var ännu omgifven med n förgylld kopparkrona, besatt med oSIhade böhmiska ädelstenar, från hvilka fem ilior höjde sig. Vid den högra armens lats låg ett stycke af en förgylld spira ;oh vid fotändan ett par stora sporrar med närkvärdigt väl bevarade remmar. Dagen lerester besågo flera prester, vetenskapsnän, konstnärer, m. fl. grafven och likets illstånd, hvarefter kathedralens domkapitel ann det opassande att låta konungens lik igga utan likkista samt beslöt att skrinägga det uti samma graf under hållandet. if en sorgefest. Detta skedde den 8 denes med stora högtidligheter, Komiten nade inbjudit medlemmarne af landtdagen, leputationer från kommunerna i Galicien, le polska medlemmarna af riksrådet i Wien, deputationer från adels-, borgare-, ch bondestånden, i Posen och West-Preusen, samt slutligen de mera framstående af migratlonens ledare. Studenterna vid uniersitetet i Krakau hade genom tidringarne ppmanat ungdomen i alla de förra polska indsdelarne att deltaga i högtidligheten. rån den 21 Juni till; den 7 dennes ade konung Kasimirs ben stått i en proisorisk träkista uti Wasa-kapellet, medan hetallkistan förrärdigades. På högtidsdaen den 8 dennes, då Jordfästningen skedsle, ars kistan af studenter, bönder och taedmmar at kowmzaunalstyrelsen till katheralkyrkar, åtföljd af ett oöfverskådligt 6, 1 hvilket man såg hela dandets notailiteter. I kyrkan, der tåget mottogs at et samlade presterskapet, blef kistan uner sorgefesten satt på en katafalk och araftar önmmrA 9 AA