Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juli 1869, sida 1

MMA TT LIHUnI flera af Schweiz kantoner hafva på ssenaste tiden folkomröstningar egt rum, sdels angående nya författningsändringar, sdels om andra vigtiga lagar. I Aargau har denna omröstning dock lemnat det oväntade resultat, att det så kallade referendum, folkomröstning öfver vigtiga lagar soch bevillningar, blifvit förkastadt med den ansenliga pluraliteten af 26,500 röster mot 9,000, och blott det om embetsmännens väljande omedelbarligen af folket godkändes. Folket i sin helhet har således visat sig såsom en trofastare upprätthållare af den representativa demokratien än det stora rådet, som förordade den omedelbara demokratien. Äfven i Turgau har det varit folkomröstning, den första efter införandet af den nya författningen med referendum. Omröstningen hade till resultat, att den nya lagen om embetsmännens aflöning antogs med 7,500 röster mot 5,500 och den om klostret Sanct Kathariventhals upphäfvande med 10,700 mot 2,400 röster. Slutligen har äfven befolkningen i Bern nyligen med 30,000 röster mot 21,000 beslutit att införa referendum, men utan tillägg af det folkinitiativ, som i Ziirich och annorstädes följt dermed. Referendum skall således utan tvifvel i en ej aflägsen framtid, trots förkastelsen i Aargau, blifva allmänt öfver hela Schweiz, med undantag af de sex små kantonerna Glarus, Uri, de två Appenzell och de två Unterwalden, der det är folket i landkommunen, som omedelbart styr staten. Förslaget till Graubändens nya författning, som snart kommer att pröfvas af stora rådet, inför äfven folkomröstning öfver alla lagar och större bevillningar (100,000 trancs en gång för alla eller 10,000 för 10 år) samt initiativ för 30,000 valmän. Märkas bör dock, att mani Wallis, som en gång haft referendum, åter afskaffat det redan för flera år sedan. De begge kamrarne, som utgöra nationalförsamlingen i de schweiziska staternas förbund, öppnades den 5 dennes. Konseljpresidenten öppnade sammankomsten med ett tal, hvari han framför allt sysselsatte sig med en sak, som på det högsta interesserar Schweiz, nemligen jernvägen öfver Alperna. Som man vet, finnes det tre förslag för genombrytningen af bergen: Wallislinien öfver Simplon, förordad af de vestra schweiziska kantonerna, Graubindenlinien öfver Spligen, som det östra Schweiz skulle föredraga, och slutligen centrallinien öfver Sanct Gotthard, hvilken regeringen föreslår och ät hvilken Preussen och Italien lofvat sitt understöd af penningemedel. SPANIEN. Många tecken ha på sednare tiden gifvit tillkänna, att det demokratiska partiet och progressisterna närmats hvarandra. Efter hvad som påstås, lärer man eftersträfva, att Bicerra, Martos och Echegarny skola inkomma i det nya kabinettet som representanter af det förstnämnda partiet. Rivero skulle fortfara att vara president i cortes, och först sedan detta vore uppnådt, skulle man gemensamt förhandla med republikanerna. Frågan är nu blott, om regenten skall låta detta passera utan protest. Lika visst som det är, att marskalk Serrano hatar alla intriger och i mörkret sig döljande ränker, lika visst är också, att han icke låter draga sig vid näsan, och om det vore af nöden, skulle han helt visst tillgripa de mest energiska itgärder. Thronpretendenten don Carlos har nu nelt öppet framkommit med sina anspråk ett manifest, som i mycket moderata utryck omtalas af pressen. Man låter dess orm vederfaras all rättvisa, hvilket månända betyder, att man icke hyser några arhågor för verkan af dess innehåll. Utom tillkännagifvandet af den nye genealkaptenen på Cuba, Caballero de Rodas, utt upproret derståädes numera endast är tt guerillakrig, har han förklarat, att alla artyg, som lemna understöd åt de upporiska, skola anses som sjöröfvare-skepp. RYSSLAND. Ett nytt guvernement skall bildas i söIra delen af landet, som kommer att hafva ill hufvudstad Taganrog och bland andra städer omfatta Rostow, Berdjansk, Marieovol, m. fl. AMERIKA. I Förenta Staterna klagas mycket öfver rist på pengar, och den åsigten synes lltmera göra sig gällande, att det af appersmynt disponibla kapitalet icke motvarar det nuvarande behotvet. Börsspet griper allt mer och mer kring sig och lir allt tygellösare, 40 å 50 procent belas ofta för korta lån, och till följd derf uppstår brist på mynt för vanliga afärer, huru stor kredit affärsmännen än 1å hafva. Berättelserna om utsigterna för skörden sydstaterna låta icke godt. Detta har ock icke sin grund i väderleksförhållanena, utan är en följd af de nya socialolitiska förhållanden, som der förefinnas. lantörerna ha saknat arbetare, dels emean de icke haft pengar att betala dem ed, men dels och förnämligast derföre, tt en mängd negrer antingen begifvit sig ll städerna, eller börjat att göra affärer ör egen räkning. Det är derföre för de ämnde staterna en lifsfråga att förskaffa g nya arbetare, och man börjar att allarsamt taga i öfvervägande, huruvida et icke vore lämpligt gynna en invandring 12 2: 4