Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juli 1869, sida 1

och fasthålla böet, påminte om en hand på hvilken man låter de krökta fingrarne spela i luften, eller ännu bättre om er krabba, som med sina långa, krokiga kloi rör sig i vattnet. Tätt derbredvid stodc några amerikanska handredskaper: spadar skoffor 0. s. v., och vid betraktandet a dessas tunga, stora former fick man ett tydligt begrepp om det arbete, som fordras af den stackars emigranten, då han i Amerika måste förtjena sitt bröd som daglönare och bearbeta jorden. Sånigsmaskinen och några hästgångar intogo nästan hela den öfriga delen af allåen, men då man passerade förbi dem, för att på en genväg framkomma till exercisplatsen till de inländska kreaturen, kunde man nästan ej underlåta att lägga märke till en stor turbin, ett utmärkt vackert arbete, gjutet i jern af qvarnbyggaren N. Mikkelsen från Århus och såldt till en qvarn för 800 rdr danskt. I förbigående kunde man då töma ett glas frisk, oförfalskad mjölk, hvilken, enligt hvad skylten angaf, förskref sig från de prisbelönta korna, eller om man hade en mera förfinad smak, kunde man läska sig med ett glas af den angenäma dryck, som under namnet ,,icecold-cream-sodawater — en blandning af is, grädde, sodavatten och fruktsaft — blifvit införd hit från Amerika och som under de varma sommarmånaderna synes falla publiken mycket i smaken. Kreatursexpositionen har varit i en ovanlig grad intressant, emedan antalet af de utställda djuren varit betydligt större än vid något föregående tillfälle. Härtill kom, att de danska racerna voro representerade icke blott fullständigt, utan äfven vackert, och att de vittnade om betydliga framsteg i vår ladugårdsskötsel. Här fanns dessutom vida bättre tillfälle att taga djuren i ögonsigte än annars, i det de under hela utställningstiden förblefvo i stallarne. Dessa voro derför också uppförda med en viss, om man än icke kan säga elegans, så dock soliditet, som gjorde ett serdeles godt intryck, och man kunde se såväl på kreaturen som på ryktarne, att de befunno sig väl der. Häststallarne hade en längd af 600 alnar, och på det att man riktigt skulle kunna bese djuren, var hvar tredje spilta tom, så att man kunde gå in i den och betrakta hästarne från sidan. Först träffade man en lång rad hästar af landtrace till tyngre arbetsbruk och jemnsides med dem i en annan rad först de svenska utställarnes hästar, derpå de förädlade hästarne och slutligen spiltorna, i hvilka de ston, som hade föl, samt några ädlare hästar voro placerade. Det fanns vackra djur häribland — naturligtvis voro isynnerhet fullblodshästarne föremål för beundran — hvilket man först riktigt fick tillfälle att se, då de blefvo motionerade på den vid sidan af stallarne belägna ridbanan, och det var derför helt naturligt, att ordet ,,såld stod att läsa öfver icke så få af spiltorna. Hornboskapen var uppställd i fjorton med häststallarne paralellt löpande bås, af hvilka hvarje inrymde 27 kreatur. Förbi den jutska boskapen kom man till den berömdaste af de danska racerna, Anglerboskapen, uppkallad efter det landskap i Slesvig, der den ursprungligen är hemma. Det ir isynnerhet gården Gunderslevholm vid Nestved i Slagelse, hvars stammar äro becanta, och kommerserådet Andersen, hvilken å tillsägandes skapat denna, har derigenom nlagt betydliga förtjenster. Anglerboskapen rar, såsom vår värdefullaste race, talrikt epresenterad, tillsammans genom 110 inlivider, af hvilka isynnerhet tjurarne böa framhållas. Derefter kom den tredje fdelningen, ,,annan inländsk boskap, hvilcen, om ock ej så likartad som Anglerbokapen, dock företedde många vackra kreaur. Köttboskapen syntes nästan falla igeiom vid sidan af den ovanligt vackra gödoskapen, hvars robusta exemplar väckte llmän beundran. Man kunde på det hela aget tillbringa mången rätt angenäm timna bär vid boskapsstallarne, icke blott ned att betrakta kreaturen, utan äfven geom att iakttaga det lif, som här utveckide sig. Intressant var det isynnerhet tt observera skilnaden mellan de jutska ch de sjelländska ryktarne; likasom den itska boskapen utmärkte sig framför den jelländska genom större hullighet och bättre tseende, så utmärkte sig också de jutska arlarne framför de sjelländska och fyenska enom större omsorg och kärlek för sina jur. De nästan smekte dem och bildade erigenom en afgjord motsats mot de luge och flegmatiske sjzelländarne. UTRIKES