Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juli 1869, sida 3

2 Blandade ämnen. Frågan om Napoleon I:s födelseår har ätergen framstått i anledning af den plan, man har illagt kejsar Napoleon att besöka Korsika för att ira farbroderns hundraåriga fest den 15 Augusti. sedermera har denna plan, säges det, blifvit uppzifven, oaktadt både kejsarinnan och den unge yrinsen skulle hafva följt med, och ett meddelande Constitutionnel, att det icke skulle vara till kejarens födelsedag, utan till en minnesfest för Korikas anknytning till Frankrike, kan icke vara ktigt, enär denna redan skedde i Aug. 1768. Nu ir, såsom sagdt, frågan denna: När är Napoleon född: Är det påståendet sannt eller falskt, att han i en sednare tid gjorde sig halfannat år yngre för att vara född efter Korsikas förening med Frankrike, alltså såsom fransk i stället för såsom genuesisk medborgare? I den legitimistiska tidningen Union har en mr Boulle sramdragit en kyrkoboksattest, skrifven på latin af presten Gaffori i Corte, enligt hvilken , Charles Bonaparte i kyrkan framställt en gosse, aflad af honom och madame Letitia, och född den 7 Januari 1768, under namnet Nabulion. Detta utdrag ur kyrkoboken har blifvit stadfästadt genom en förklaring af den kunglige domaren i Corte, den 19 Juli 1782. Likaledes angifver vigselakten för Napoleon och Josephina i Mars 1796 en ålder för den förstnämnde af 28 år, hvilket ju öfverensstämmer härmed. Här sättes födelsedagen till den 5 Februari 1768, samt till den 23 Juni 1767 för Josephina, oaktadt hon veterligen var 4 år äldre. Dopsedlen, som inlemnades till krigsskolan i Brienne 1779 och som nämndes vid hans utträdande den 17 Oktober 1784 angifver deremot den 15 Augusti 1769 såsom födelsedagen, och detta har man sedermera hållit sig till. Hans skolkamrat och ungdomsvän Bourrienne har också fasthållit att den 15 Aug. 1769 var den rätta dagen och som stöd anfört, att det just var en hufvudorsak till deras vänskap, att de voro nästan lika gamla (B. var nemligen född den 9 Juli 1769). Likaså förklarar han det för orimligt, att Napoleon redan vid inträdet i skolan den 23 April 1779 (alltså enligt den föregifna åldern blott litet öfver 11 år gammal) skulle af politiska skäl hafva uppgifvit sin ålder oriktigt. Mr Boull påstår deremot att det på detta ställe i dopslistorna både i Corte och i Ajaccio har blifvit utrifvet något, utan att man kan säga när eller af hvem det är gjordt. Elegant förbrytare. Ryska tidningar meddela följande detaljer beträffande domens afkunnande öfver verklige statsrådet Werderewski — hufvudmannen i den storartade och celebra saltförsnillningen från kronans magasiner i NischniNovgorod. Den sorgliga ceremonien försiggick den 19 sistl. Juni å en offentlig plats i ofvannämnde tad. Ditbemtad presenterade sig delinqventen för en förvånade publikens ögon i utsökt toilett och g med lugn uppför schavottens trappsteg jemte ättstjenaren. Sedan domen blifvit uppläst sönderbröt den sednare en värja öfver Werderewskis hufvud och fastgjorde honom vid skampålen. I denna ställning förblef ban omkring 10 minuter med bröstet betåckt af en plåt, å hvilken lästes orden: ,Förskingring af statens egendom! Oaktadt en häftig inre kamp, som röjde sig i ansigtets blekhet och de djupa andetagen, bibehöll den dömde en yttre kallblodighet, som icke ett ögonblick öfvergaf honom. Han är af hög växt, 61 år gammal, med i grått stötande hår och mustascher. Hans anletsdrag, belysta af solen, utmärkte sig genom sin regelbundenhet och skönhet. Under den grofva fångkappan, som betäckte hans axlar, framlyste ett bländande hvitt linne, väst och benkläder af fint svart kläde och lackerläderstöflor. Några ögonblick sednare nedsteg han från schavotten för att inträda i arrestantkompaniets led. Dödligheten i österrikiska hären. En militärisk tidning, som säges stå krigsministern nära och derför icke kan misstänkas för att måla i svart, meddelade nyligen följande uppgift rörande dödligheten inom den österrikiske armten under fredstid. I Preussen dö af 1,000 soldater i medeltal 7, i England (trots den mördande kolonialtjensten) 15, i Frankrike 20, men i Österrike icke mindre än 28 och endast den ryska armeen kan uppvisa en ännu större dödlighet. Förklaringen till denna företeelse finner tidningen dels i den eländiga födan, som soldaterna erhålla, dels i de osunda kasernerna.