Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juli 1869, sida 1

Article Image
FU Nsenteugaå pilamgar åro: 1) graniten, 2) en sandstensbildning, som förekommer i det centrala Norge, och 3) en kalksten, som finnes spridd rundt omkring i landet, t. ex. mellan Kristiania och Bergens stift, i Ringerige, i närheten af Sverges stora sjöar m. fl. ställen. Af alla dessa alster finna vi profver här i landet; graniten t. ex. har lemnat oss våra ,Kampesten. De ha blifvit öfverförda hit till landet under den s. k. istiden. Isen har tillika haft ett annat inflytande; de stenar den fört till vårt land såvälsom de, hvilka redan funnos i vår jordmån, ha genom dess tryck blifvit fint fördelade och på detta sätt nedlagda i jorden. De kunde härgenom icke blott lättare upptagas af jorden, utan på detta sätt har i denna blifvit nedlagd en fond, som tör kommande tider skall bli af den största betydelse. Man har nemligen befarat, att vår jord genom dess starka produktion slutligen skall bli alldeles uttömd på mineraliska ämnen, så att man endast genom attgöda den starkt skulle bli i stånd att tillföra växterna dessa. Talaren lugnade alla, som hyste dessa farhågor, med att hänvisa dem till det bidrag, vi fått af skandinavisk granit. En af dennas beståndsdelar, fältspaten, som genom sin kalimängd är af största betydelse för växterna, hade i findeladt tillstånd blifvit nedlagd i vår jord och vore tillräcklig att genom många århundraden förse våra växter. Så stå vi alltså på detta sätt i ett stort tacksamhetsförhållande till våra skandinaviska brödraländer. Det andra föredraget, som hölls i går kort före slutmötet af etatsrådet Steenstrup. safhandlade , torfmossarnes bidrag till kännedomen om landets förhistoriska natur ych kultur. Ltatsrådet Steenstrup, som är professor vid Köpenhamns universitet soch föreståndare för det nya, praktfulla suoologiska museum, är en af Europas anseddaste vetenskapsmän och intager en framstående plats inom sin vetenskap; också följdes det föredrag han i går höll inför en betydlig menniskomassa, som nästan alldeles fyllde salen, med utomordentligt intresse. En sida af torfmossarnes stora betydelse, yttrade talaren, är den, att de äro ett gömställe, der vi finna de förträflligaste bidrag till uppfattningen af vår forntid. Det, som blifvit nedlagdt i torfmossarne, blir liksom genomgarfvadt der och på så sätt fullständigt konserveradt. Genom att upphemta det derur, erhåller man blad för blad de herrligaste aktstycken, i hvilka man kan läsa vår forntids kistoria såväl i hänseende till dess djuroch plantverld, som med afseende på de menniskor, hvilka då lefvat, och af hvilkas sysselsättningar och verksamhet vi finna mångfaldiga spår i mossarne. Han utvecklade derefter detta utförligt, i det han förtydligade sitt föredrag genom förevisandet af en mängd fynd från torfmossarne. För många af dessa måste han bringa sitt tack till landtbrukarne, bland hvilka flera redan länge haft ögat öppet för vetenskapens betydelse och underlättat dessa undersökningar genom att ständigt insända bidrag och fynd, och hoppades han, att den öfverblick af resultaterna, hvilken han här lemnat, äfven skulle utzöra en uppmaning för andra till verksamhet i detta hänseende. Äfven bland de sista dagarnes diskussioer måste jag framhålla en af mer än anligt intresse. Den vände sig kring mjölkens ändamålsenliga behandling samt möroch osttillverkningen och inleddes iaf en af våra utmärktaste agronomer, volyt. kand. Th. Segcleke. Det var otvifelaktigt den värdefullaste och mest beydande af de hållna diskussionerna, likaom den ock ådrog sig den största uppnärksamhet från församlingens sida. Täaren framhöll serskildt det svenska, eller, åsom det väl rättare bör kallas, det chwartzska, systemet för beredning af mör framför det amerikanska och holändska samt rekommenderade varmt dess nförande vid våra mejerier. Såväl han om flera andra talare framhöllo af egen rfarenhet de fördelar, som äro förenade ermed, framför den här i landet hittills nvända metoden, både emedan resultatet lir större och beredningen lättare samt ko på långt när kräfvande de stora loaler, den omsorg och påpasslighet å merskornas sida, som nu äro nödvändiga. åvidt man kunde finna at den påföljande iskussionen, voro alla talarne ense om et svenska systemets stora företräden amför de öfriga, och det är fördenskull t hoppas, att de derom meddelade uppsningarne må ha fallit i god jord samt da till systemets utsträckta tillämpning. Mötets näst sista dag användes till utrgter i hufvudstadens vackra omnejd. I. a. gjorde åtskilliga deltagare ett besök Frederiksborgs stuteri, en staten tillhörig stalt, hvars vackra djur vunno allmän undran. På aftonen samlades alla delgarne till en munter och liflig fest på detablissementet Klampenborg. Utställningen har under de sednaste darne varit högst talrikt besökt. I Fregs, då inträdesafgiften var nedsatt till mark, gästades den af inemot 17,000 nniskor. I går var afgiften 1 mark, n besöket var icke fullt så talrikt. eaturen voro då nästan alla borttagna de svenska kreaturen blefvo fotograade före deras hemsändande — men i skinafdelningen stod allt ännu orördt. nna hålles öppen ännu i dag, Söndag, D en entre af 1 mark

13 juli 1869, sida 1

Thumbnail