Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juli 1869, sida 2

m2 (f DUURN UIC TALL alb utsifva egna banksedlar, så har K. M:t i anledning häraf funnit godt att för en sådan inrättning, under benämning , Hernösands Enskilda Bankx, med vilkor att densamma inom ett år från berörda dag kommer till stånd och öppnar sin rörelse, bevilja oktroj på en tid af tio år, räknade: från bankens öppnande; hvarjemte K. N:s fastställt de bolagsreglor, hvilka under dem sålunda bestämda oktrojtiden böra för nämnda enskilda bank tjena till efterrättelse. — ÄInspektions-resa. Statsrådet och chefen för landtförsvars-departementet, generalmajor Abelin anträdde i går i sällskap med chefen för fortifikationen, generalmajoren frih. Leyonhufvud, en inspektionsresa till tästningarne å rikets vestra och södra kuster. Återkomsten till hufvudstaden antages blifva om tolf dagar. — Prinsessan Lovisas och kronprinsevis af Danmark förmälning kommer att epa rum Onsdagen den 28 i denna månad i slottskapellet. A.-B. yttrar härom: Orsaken till att denna högtidlighet ej konamer att försiggå i Storkyrkan, då naturligtvis, till följd af den rymligare platsen, en stor mängd men niskar blefve i tillfälle att på närmare håll åse fes tligheterna, härledde sig derifrån, att i åktensk apskontraktet tinnes uttryckligen föreskrifvet, att, förmålningen skall försiggå på Stockholms slott. Detta: härleder sig åter derifrån, att då kronprinsens fes.der nödgades medgifva att, emot vanliga bruket då furstliga personer förmälas, vigseln ej skulle komma att ske i det land, der brudgammen har sitt hemvist, fordrade han oatvisliger. att sörmälningen skulle försigga å Stockholms slott, hvilken fordran sålunda blet i kontraktet intagen och kan nu ej ändras. Ehuru ceremonielet ännu ej är uppsatt, har konungen befallt att processionen wid hög-tidligheten skall så ordnas, att tillfälle beredes för så stor del af allmänbeten som möjligt att åsr. de nsamma. Sålunda kommer processionen sat gå genom de fyra stora ordeussalarne i slottat och vidare genom rikssalen otver södra hvalfme in i kapellet. och komma biljetter att, På aur nälan hos riksmarskalksembetet, utlemnas åt ana inheten till såväl ordenssalarne som rikssalen, hvi k:en sednare ensamt rymmer omkring 1,600 persov er. Den vakt af lifgrenadierer, som skall bilda Paie, der processionen går fram, kommer att lena ett rum af 3 fot mellan hvarje rote i ställs för att hittills två fot varit vanligt, och är älwe , denna åtgärd vidtagen, för att i möjligaste s örsta mån lemna allmänheten så stort utrymuae som möjligt. Inga andra regems-ter, komma att hitbeordras än två sqvadroner af V.fregementets husarer med dessa sqvadroner tillhörande befil. — Musikaliska akademien. At den katalog öfver akademiens konserva torium, som utkom för sistl. vårtermin, inhemtas, att läroverket är indeladt i tvenne afdelningar: Den första innefattar organistoch direktörsklasserr.a; den andra (motsvarande en musikalisk högskola) är indelad i teoretiska och praktiska klasserna, för hvilka dessutom finnes en 8. k. förberedande klass. Katalogen upptager: Direktionen, bestående af prescs. sekreteraren, kamreraren och tren ne af akademien valda ledamöter; Läroverkskollegilam. bestående af preses, embetsmännen, samtlige professorer och lärare samt trenne af akademien valda ledamöter, äfvensom Embetsmännen, beståe nde af sekreteraren, kamreraren, bibliotekarien och inspektorn. Undervisningen bestrides af 7 pi ofessorer, 10 tillförordnade och 2 biträdande lär re. Elevernas antal utgjorde: 114 ynglingar och 113 fruntimmer, af ynglingarne vyro 31 inskrifna uti orgelnist-, 27 i direktörs-, 69 i. förberedande-, 1 i teoretiska och 4 i praktiske. klasserna; af fruntimren voro 29 inskrisna i engelnist-, 101 i förberedande-och s i Praktiska klasserna. Eleverna voro dels från Stockholm, dels ock från rikets alla stift. Nio utländningar, hyaraf sju finnar och två norrmän, hafva begagnat undervisningen under vårterminen. Höstterminen börjar den 1 nästkommar,de September. Akademiens handhagar för 1:368 äro uning för att med snaraste utkomma. — Asfallllagyning. Kloc kgjute regränden, belägen mellan Stadssmedjiegata a och Myntgatan, blef i fjor belagd med. asfalt, och sedan detta visat sig vara, serdeles ändamålsenligt, dels såsom fullt hållbart, dels i afseende å renhållninger. har derinvid liggande Kolmätaregrändersa äfven i dessa dagar börjat läggas med asfalt. Arbetet, som utföres af Asfaltbolaget, blir färdigt i denna vecka. Önskligt vore, yt-rar man. om större delen af öfriga gränder, såväl i denna som öfriga trakter af derma stadsdel, blefve i renlighetens och ordningens intresse på samma sätt förbättx2.de. — Fördrag om förbrytares ut lemnande. Från Stockholm skrifves till Paj iserbladet Garette des Tribunaux: lr Fournier, Frankrikes sndebull i Sverge, hvilken på permission tillbringat några månader i Frankrike, bar vid sin resa till Stockholm medfört från Paris ett sördrag, som blifvit undertecknadt och hvilket afser ömsesidigt utlemnande af förbrytare mellan Eeankrike och Konungarikena Sverge och Norge. Fördraget är mycket fullständigt, ehuru det ej upptager alln de paragrafer, som förekommo i den sednaste rnellan Frankrike och Belgien afslutna konventionen, något som, wp turligtvis kommer sig af de begge länder ,as fflågse belägenhet och olikheten i lagstiftr ing .ne. Emellertid lära alla grofva och en del Vv indre förrytelser, t. ex. bedrägligt förfarande, finnas i fördraget upptagna, Man känner att Sverge ej så länge, sedan granskat sin brottmåklagstiftning och art Norge. också bar en strasklag. Oaktadt de olik neter, som förefinnas hos dessa lagstiftningar o-h du alismien i de båda lagskipningarne, har det dock varit möjligt att finna gemensamma punkter, hvar igenom fördragets enhet kunnat bevaras. Ko nuugarikena Sverge och Norge ega helt få konventi oner af detta slag Mg tländska mskter. Hittil ss hafva de besge ländernas territorier af åtskillig a klimatiska och geografiska skäl eller at bristen på resurser och stora centralpunkter, varit obety dligt besökta af förbrytare, hvilka flytt från sitt hi anlatd. Dessa konungakiken hafva utlemningsfördr ag blott med närmast Angränsande länder, Ryssl and och Danmark, och dessa åtgärder ha vidtag its särskildt af Svenge och särskildt af Norge; W., artdera landet har uppställt sina bestämmelser:, På delnare tider tyckas de förenede konungarikena, som gjort ansträngning ar för att följa medi den intelloktuella och komr sersiella rörelsen i Europa, icke vilja vara främ mande för detta orduande af den internationella rätten, hvilken uppträder: under alla former: utlem -4e af förbrytare, domara och utslags verkställig net, skyåd för den litteräva, och artistiska egande rätten, postförbindelser o. 3. v. och för hvilka Fra-krike genom sinå mänga fördrag står i spetsea. Vi tro, att utlemningefördraget med Frankrige är det andra af samma slag som Sverge och, Norge på sednaste tider afslutit;: det har förut, ett med Italien och underbandlingar pågå med andra europeiska länder. Man påstår, att ratisikationerna af det med Frankrike atslntaa fördraget skola inom kort afslu as oct tt vozALLAlligheten följa omedelbart derpå. — (A.-B ) Midsommardagen i Paris har he 1 kat, förbi utan någon vidare uppmärksamhet, siv sikver signaturen Fr. Il. i bref till Aftonbladet. Utflygter till alla möjliga båll utanför Paris fa cetogös visserligen ar tusentals menniskor; ma den svenska majstängen, den svenska rlotpipå ns af portar och förstugor, den svenska ringilra sen, de svenska lekarne i gröngräset och den s ka midsommarsuatten fingo både jag och aria a landsmän gå miste om. Den som på nå ga ti hade kunnat flyga hem till Nordre a... Reda a klockan nio var solen nedkrupen i vestern, och i förargelsen slog jag mig ned på Caf Sukde dracck svensk punsch och rökade en äkta svensk cigarr, efter att ha tändt den med sre, iska tändstick or (allumettes Christine Nilsson, som det står på askarne), med hvilken vara ba nkiren Guilletn sot benagot åtagit sig att betjena de eldfängda parisarne — — TFastighetsförsaljnmqar. anktionskammare försåldes ; i vid N. ader tryckÅA stader is Thorsdags: 1) n: å ya gatan, Katarina 18.tySSs. 1) 4