Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juli 1869, sida 3

(Insändt.) Till red:n af H. T. Anhålles vördsamt om plats för nedanstående uti eder tidning: Utan tvifvel skall mången känna sig tacksam mot II. T. att den öppnat en offentlig diskussion rörande användandet af de betydliga Renströmska donationsmedlen — och dymedelst bidragit till bildandet af en opinion innan frågan företages till behandling af stadsfullmäktige, hvilket icke kan vara annat än nyttigt. Ganska riktigt har H. T. anmärkt, att gåfvomedlen icke kunna utgifvas för ändamål, hvilka lagligen åligga stadens innevånare att bestrida — detta torde väl ingen sätta i fråga, och torde näppeligen vara åsyftadt af testator. Men — insändaren skulle deremot vilja starkt betona en annan omständighet, som genom testamentets uppställning tydligen skönjes såsom den plan, den des föresväfvat testator. Genom föreskriften, att räntemedlen icke få användas förr än de uppgå till en half million, har testator satt staden i tillfälle att kunna åstadkomma monumentala verk — hvilket väl genom nämnde föreskrift framstår såsom testators åsyftade plan med sina rika gåfvomedel — med ett ord, han har velat genom en sådan föreskrift förekomma medlens splittring på smärre företag — i hvilket fall (om detta hade ingått i hans plan) det enklaste hade varit att låta staden årligen få uppbära 60,000 rdr. Af testamentets andemening framgår således otvifvelaktigt, att gåfvomedlen icke böra bortplottras på många smärre företag utan användas samlade på en institution, som på en gång kan blifva monumental och värdigt uppfylla sitt ändamål. Insändaren har med dessa anmärkningar velat betona en, enligt hans mening, vigtig omständighet.