Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juli 1869, sida 3

Article Image
Några dhörare. Rättegångsoch Polissaker. (Från Stockholm.) Följden af att ej lyda ordres. Under en lång tid har man, berättar ,,D. N., hört talas om att stridigheter, hvilka väckt mycket uppseende inom militära kretsar, uppstått mellan chefsembetet vid Smålands husarregemente och en af detta regementes officerare. Då ryktet härom småningom antagit märkvärdigt stora och egendomliga proportioner, hafva vi hos vederbörande förskaffat oss del af handlingarna i målet och lemna här nedan en kort redogörelse för deras innehåll, af hvilket synes att, ehuru målet ej saknar sin pikanta sida, ryktet nu som ofta förvandlat ett nötskal till en riddarborg: Aldste ryttmästaren vid regementet, A. W. Liljenstolpe, var år 1866 befälhafvare för regementets ex.-sqvadron, som började sina öfningar å Ränneslätt den S Mars och uppbröt den 7 derpå följande Juni. Derunder inföll äfven tiden för årets befälsmöte. Vid början af detsamma hade regementets chef, öfverste Taube, framställt sin önskan till L., att vid de tillfällen, då streckbataljon öfvades, några af ex.-sqvadronens officerare (dessa voro fem till antalet) skulle få biträda som flygelmän vid befälsmötet. Hr Liljenstolpe hade, såsom han uttrycker sig, härtill lemnat sitt bifall, hvad beträffar de tre yngsta af hans officerare, dock med vilkor att han underrättades dagen förut eller åtminstone 4 å 5 timmar innan hans officerares biträde önskades, för att derefter ordna sin sqvadrons öfningar. — Den 14 Maj kl. mellan 132 och 14 anlände skriftlig ordre från tjenstgörande majoren, öfverstelöjtnant Rappe, att tre af ex.sqvadronens officerare skulle tjenstgöra vid linieexercisen samma dag kl. 4. Härpå svarade ryttmästaren Liljenstolpe skriftligen, att då nämnde officerare under samma tid behöfdes för öfningarna vid den sqvadron, hvars befälhafvare han var, kunde han icke tillåta dem vara frånvarande under de exercistider, han anbefallt. Detta hade till följd att en ny skrifvelse kom från öfverstlöjtnant Rappe med regementschefens befallning, att L. för olydnad mot ordre skulle undergå 8 dagars arrest, räknadt från kl. 5 samma dag, i eget rum, utan bevakning och utan tjenstgöringsskyldighet. Från arresten började hr Liljenstolpe nu bombardera regementschefen med bref, innehållande dels hotelser, dels anklagelser af helt och hållet enskild natur. Bland annat skref han ock en v5officiel handling den 15 Maj till chefsembetet, hvari han anklagade öfverstlöjtnant Rappe för att denne bortkommenderat hans officerare, samt begärde undersökning ej mindre härom, än för hvad hr R. tillåtit sig vid 1865 års öfningsläger på Axevall, der han skulle från hr Liljenstolpes sqvadron bortkommenderatj-en fanjunkare till tjenstgöring vid majorsexpeditionen samt sedan vid hemmarschen från Axevall gifvit förste löjtnanten vid L:s sqvadron, Fleetwood, tillstånd att ej behöfva åtlyda en af L. utfärdad ordre. I anledning häraf svarade chefsembetet den 23 Maj, att såväl hr Rappes ordre till de trenne officerarne som om arresteringen utgått från regementschefen, och att klagomålen öfver dessa åtgärder borde riktas mot honom. Dessutom vore saken rörande löjtnant Fleetwood redan på enskild våg uppgjord, och frågan angående fanjunkaren genom officerskåren bilagd; och hr Liljenstolpe hade äfven återkallat sin skriftligen gjorda begäran om undersökning om hvad som förekommit under marschen från Axevall. Öfverste Taube öfverlemnade ryttmästare Liljenstolpes skrifvelser, såväl de som voro ställda till chefsembetet som till honom personligen, till krigsfiskalsembetet, som i anledning deraf yrkade ansvar å brefskrifvaren: för de i brefven förekommande förolämpande uttryck 3 månaders arrest å högvakt eller fästning och för obefogad klagan mot förman 2 månaders dylik arrest. Krigshofrätten dömde ryttmästaren Liljenstolpe till 5 månaders arrest å högvakt eller fästning, och i sistlidne December månad fastställde K. M:t denna dom. Hvad hr Liljenstolpes enskilda bref till sin regementschef vidkommer, så vilja vi här ej uttala något omdöme öfver den omständigheten, att hr Taube öfverlemnade dem till åklagaremakten; men säkert är att en del af hvad deri sades var af helt annan beskaffenhet än det man väntar sig få höra yttras mellan tvenne gentlemän och ännu mindre af en underordnad till sin förman. (Från Nyköping.) Mordbrand. Den 19 sistlidne Juni på qvällen nedbrann en logbyggnad vid vägen mellan Jakobsberg och Aspa gästgifvaregård, antänd af 2me Irifvare i harmen öfver att hafva blifvit vägrade nerberge. Mordbrännarne äro snickeriarbetaren 3. F. Pettersson, sednast kyrkoskrifven i Åtvid cken af Linköpings län, och ynglingen E. W. ån, tillhörande Södertelje landsförsamling, hvilka jelfve, i ånger öfver deras onda gerning, angifvit ig hos en nämndeman i Helgona socken och selan inför stadsfiskalen vidgått sin svåra förbryelse. —— I Ekonomiskt. ndustrigrenar, som borde kunna införas vid stränderna af Bohustänska kusten. I. Kol af hafsalger. En ny industrigren, som icke vore utan värde ör kustoch öboar inom Bohuslänska skärgå

8 juli 1869, sida 3

Thumbnail