Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juli 1869, sida 3

Article Image
Mel 2 MAST 6 I Vestra Fernebo hölls den 25 Juni ett folkmöte, om hvilket vi efter ,, Vestmanlands läns Tidning meddela följande: Till ordförande valdes hr F. Östman på Forss och till sekreterare hr J. Schmaltz på Mälby. Första frågan: , Anser mötet, i likhet med det demokratiska partiet inom landet, att all census för valbarhet till såväl första som andra kammaren bör upphöra ? besvarades af landstingsmannen Mats Andersson i Hedåker och antogs hans föreslagna resolution i frågan, stödjande sig på det ovärdiga, att anse penningen såsom måttstock för det personliga värdet, som kan finnas lika lätt hos en person med orubblig karakter, fosterlandskärlek och ärlighet, ehuru mindre bemedlad, så ,att all census för valbarhet till så väl första som andra kammaren bör upphöra samt att personli hetsprincipen uteslutande måtte få göra sig gällande och ingen annan gräns för såväl valrätt som valbarhet bör sättas, än att vara myndig, välfrejdad och ej stå i annan mans tjenst. Andra frågan: ,,Anser mötet att folkskolan, sädan den för närvarande befinnes, uppfyller folkets behof at vetande och framåtskridande i alla medborgerliga afseenden och bör ej skolan vara fullkomligt skild från kyrkan? föranledde en liflig diskussion, af hvilken framgick önskvärdheten af inskränkning i utanläsningen af katekesen och bibliska historien och blef resultatet af diskussionen, att mötet ansåg pastors sjelfskrifvenhet såsom ordförande i skolrådet böra upphöra! Tredje frågan: ,Genom hvilka medel kan den alltmer tilltagande utvandringen motarbetas? besvarades af hrr Mats Andersson i Hedåker, Grevelius och Hallberg och antogs följ. Mats Anderssons yttrande såsom mötets beslut: ,Gif folket rättvisa och likställighet såväl inför lagen, som i alla medborgerliga afseenden, mildra de hårdt tryckande, orättvisa skatterna, upphjelp landets modernäring, jordbruket, genom en klok och på folkeliga grunder hvilande ekonomisk lagstiftning och vi skola snart finna att fosterlandskärlek och hemtrefne d ännu liksom fordom, bo uti svenska folkets hjertan. Fjerde frågan: ,,ar den kommunala rösträtten till sina gruder rättvis eller i annat fall, hvilka förändringar anses deri nödvändiga? besvarades af hr Ljungqvist sålunda, att vid val inom kommuner, personlig rösträtt skulle vara gällande, men vid frägor at ekonomisk natur, en graderad röstskala gälla till etterrattelse och antogs detta såsom ; mötets beslut. i I diskussicnen om femte frågan: ,,Aro våra pri vatbanker till nytta eller skada för folket? de togo hrr Öström, Ljungqvist in. fl. och uttrycktes; den äsigt. att ehurnväl privatbankerna ej kunna: anses hatva varit till nytta för jordbrukarne, de dock måste anses hafva varit till nytta för folket. Ftjette frågan: ,Bör en inskränkning af tryck friheten ega rum? besvarades i ett glänsande redrag at riks lagsmannen Uström, och blef hans yrkande, att ,tryckfriheten, såsom folkets ädlaste klenod, bör utan alla inskränkningar oafkortad bevaras, af mötet såsom dess åsigt godkändt. I sjunde frågan: ,,Bör hela den stående umsen bibehållas eller huru bör försvarsväsendet ordnas, för att utan alltför öfverdrifna kostnader blifva fullt betryggande? yttrade sig endast Mats An dersson i Hedåker i ett längre, ofta af bifall afbrutet, föredrag, hufvudsakligen sålunda: ,,Folk-i beväpningen, såsom vida billigare och bättre motsvarande sitt ändamål såsom nationalförsvar, bör fom större anslag till skarpskyttekårerna berämjas, korporalskolor för skarpskyttar inom beväringsåldern inrättas inom kommunerna, vid hvilka ynglingarne vid vite hade sig att inställa, beväringsmötena sålunda onyttiggjorda indragas, derigenom uppkommen besparing användas till inköp af gevär och ammunition för skarpskyttekårerna, hvarefter indelningsverket småningom afskaffas i den mån folkbeväpningen vinner styrka, och antogs detta resumå såsom mötets beslut. Åttonde trågan: ,Böra grundskatterna skiljas från jordbruket? besvarades med enhälligt ja! I Dingtuna har äfven nyligen hållits ett möte, hvarom efter sistnämnde tidning! meddelas: Om folkskolan yttrades, att pastors sjelsskrifvenhet som ordförande i skolrådet måtte upphöra, och anfördes såsom skäl för denna fordran dels torsamlingarnes genom folkskolans hittills utvecklade nyttiga verksamhet vunna insigt om nödvändigheten af skolbildning, under hvilket förhållande pastors lagstadgade sjelfskrifvenhet qvarstode såsom ett legaliseradt misstroende mot församlingen, dels ock presterskapets genom prestbristen förökade göromål och nödvändigheten att under samma pastors vård förena skolorna i flera församlingar, som försvårade för honom den nödvändiga tillsynen äfven under förutsättning af det största intresse för saken; vidare ansåg mötet, att undervisning i handaslöjder borde i folkskolan meddelas, men att deremot inga nya läroämnen borde densamma äläggas. Andra frågan: ,Genom hvilka medel kan den allt mer tilltagande utvandringen motarbetas? ledde till det uttalandet från mötets sida, att tillförlitligare underrättelser om törbållandena i Amerika, sammanställda med de ej alltid till fullo uppskattade fördelar, som vårt land erbjöde, tillika med lättade kommunikationer för våra bergslag soch derigenom ökade arbetstillfällen skulle verk(sammast motarbeta den af förhållandena inom landet framtvungna emigrationen. om grundskatterna stannade man vid den åsigt. att de borde genom amortering aflösas. Diskussionen företedde i denna fråga åtskilliga anmarkningsvärda punkter. Så efter det en talare yttrat sin farhåga för bildandet af en fond genom grundskattens kapitalisering, u skälatt denna fond snart skulle af staten i nödiall för främmande behof an — —

7 juli 1869, sida 3

Thumbnail