Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juli 1869, sida 2

tills vi upphunnit det ödsliga huset. Allt var mörkt derinne. Luckorna hade icke varit öppnade på flera dagar, och luften hade någonting tryckande och jordiskt med sig. Att släppa in solskenet och den friska luften, att slå upp dörrar och fönster, var några minuters verk. Sedan lemnade jag nycklarne till d:r Bryant, och vi skredo till verket att uppsöka min fars papper. Först undersökte vi en byrå i det rum, som varit hans sängkammare. Det var en gammalmodig möbel, hög och smal och inlagd med messing. I öfversta lådorna funno vi några böcker, några gula pamfletter och en stor mängd räkningar, recepter och tomma medikamentflaskor. Nedersta afdelningen upptogs af ett gammalt obrukligt lexikon i många delar. Säkra att ingenting vigtigt blifvit förbigänget, gingo vi vidare att undersöka innehållen i en skänk och derefter ett stort ekskåp nere i salen. Dessa ransakades med lika liten framgång, och timmar förflöto i fåfängt sökande. Sedan inbröt skymningen, och vi voro glada att hvila en stund, under det vi drucko Janets kaffe. Vi voro båda mycket tysta och trötta och något modfällda. — Jag är så mycket mer förvånad, sade d:r Bryant, — som ett eller två hyreskontrakter och några fastebref äro de enda papper er fader lemnat i mi Williams händer. i Hans tankar voro verksamma, och har talade mera liksom till svar på en an märkning, än som om han började et ämne. — Tror ni, fortsatte han efter en kor