Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juli 1869, sida 1

D2A. Oj ER PTA 13 ? 15 25.5 1417. I 25,50 Tis 12 )9 5,58 Å 25,57 ÅiS 288 -1 18 AQHEW—-. — lem ns16 rem, vala ) on 20 irtrre tidningar, och dömas jande fängel f ena landsortstidnin, åtalas för att hafv förakt mot kejsarendan funnos i provinsern gar, som hade en n hållning; de flesta voro orga prefekter. Nu måste s vara ett helt annat. ;9. ihärdiga förföljelse tj mildare stämda mot hhas 2 äro deras spalter uppfyllda a i, dringar, i hvilka Alständet stda na mt gen efter För ni a högs den ljusa genhet. s kt alla de fel och misstag, till lI personliga regeringen gör sig s. 2 lästes för ett par dagar sedan a sökt väcka konstitutionella stater framstil verksamhet i den vägen, då han var minister. Det är numera icke endast Parisersom skyldra såsom anklagade till höga böter med thy åtföllsestraff för skriftställarne; den den andra jhat och ågra år set få tidninågorlunda oberoende ner för hrr åledes förhållandet Emellertid gör denna idningarne ingalunda regeringen. Dagligen bittra skili Europas les såsom kontrasten till Frankrikes beläDagligen framhållas och belysas hvilka den kyldig. Så 1, Siecle in, reflektera. hafva rätt, deras opposi Sällsamma Frankrike skulle vara så en afundsam bi ännu var enväl gernas högqvar pressmissbruk! den anklagade. denna jury? skyldig till at sagt oss, att en d: — 1789, Vi stodo i spetsen för de fria fol uppteckna de fällande utsl domstolar afkunna öfve bringar oss ,, Wiener Zeit sta jurymän, som i kraf af riksdagen voterade ännu inför korrektions säger huru myc andra faktum är än m , rörande tryckfriheten i Österrike kel, ur hvilken någ; återgifvas såsom Olyckan är, att och det är detta, tion sin betydelse. öde! utropar Siecle; djupt sjunket, at lick på å Österrike och ken, dets förlofvade la ter. Och nu, r talrika ung listan Österrike har ju polisen ! ken terreng vi hafv. er beteckna, som först h. r det en rep t ,uppväcka hat och n ag skulle komma, 1830, 1848 års Fri t af den nya, så liber lagen ha att döma ö en artira punkter här må prof på deras sätt att tidningarne som gifver -hvem kunde på hvilken ankrike — t det måste kasta dess friheter? då Österrike nd och prestintridå vi dagligen måste ag, som våra brottmälsskri ftställare, på de 40 förala, fver och vi stå ry Petta enda ord a förlorat. Ett nde. ar att uppträda inför ublikan, st Hvem är om gjort sig förakt mot österrikiska regeringen? journalist, anklagad att genom falska underrättelser hafva stört det allmänna lugnet? Nej, det är en prelat, monseigneur Rudigier, biskop Som om några dagar skall si ällas i Är det en oförsigtig missbru herdebr Hvar är den prefekt, som iek i sina MPPIOP, till valmännen begått något som nu lägges biskopen i Linz till last å Tidningen y:Rappelhav knappt åter utkommit, förrän den fått en ny rättegång på halsen, denna gång för en artikel med öfverskrift: Frankrike behandladt som korrektionshjon I lagstiftande försa terna på allvar börja apparaten af ministe mlingen hafva dehatt den 2 dennes. Hela riel vältalighet var närvarande för att möta oppositionens första anlopp. Man såg på ministerbänkarne hrr Baroche, Vuitry, Rouher, Forcade, med en reserv af talföra byråchefer, hrr Parieu, Lavenay o. s. v. Redan dagen förut hade Pelletan uppträdt ooh begärt af regeringen, att valregistren skulle framläggas. Inrikesministern svarade, att regeringer ej kan förpligta sig att efterkomma denna önskan, men ej heller vill tillbakavisa den. Härtill genmälde Pelletan, att han fordrade en rättighet och icke en gunst. Derefter framställde Picard den anhållan, att regeringen skall förelägga lagstiftande församlingens byråer en noggrann förteckning på ,de skänker och törmåner af hvarjehanda slag, som regeringen utdelat före valen, för att utöfva inflytande på dem. Denna anhållan bemöttes med en heteck. rande tystnad från ministerbänken. Det lef ett ögonblick af obehaglig sensation, warester granskningen af valfullmakterna ortsattes. Det förs å angreppet på en såj Jules Sim Sinon skildrade detta val såsom tillkommet m den plumpaste bestickning. — Fri ring på krogarne hade vid detta val polat en stor roll i förening med förvaltingens påtryckning. Mer än en gång viade sig under detta tal en stark rörelse kammaren och på läktarne. Hr Durand kulle följande dag besvara det. Vid den sednaste verldsex itionen såg an en staty, föreställande Vercingetorix, et gamla Galliens hjelte, som kämpade ot C:esarg legioner. Statyen blef sederers genom regeringens försorg uppställd Alesia, der Veroingetorix blef slagen af lius Cesar. Nu skrifves från Auvergne, t inom befolkningen öppnats subskripm för en ny staty åt samme Vercingerix, som skall uppställas i Gergovia, der m i ett fältslag besegrade Czosar. Detta onckligen mer logiskt, mer galliskt och; mindre cwsariskt. Apropos af minnosyårdar erfar man nu, t regeringen, hvars tillstånd behöfves till t i Fraukrike, bestämdt vägrat att til åÅ uppresandet af det så mycket omtamonumentet öfver Baudin på en paisk kyrkogård. Som bekant är, mö