dem komma säkerligen att föranleda häftiga debatter. Man kan dela dem i två klasser: rent officiella kandidaters, hvilkas val genomdrifvits med olagliga medel celler under våldsam påtryckning från förv ningens sida, samt oberoende kandidat mot hvilka regeringen funnit anmä 1 gar. Bland de sednare äro hrr Wi Isous och Lecesnes, hvilka herrar regeringen vill hafva betraktade som utländningar. Wilson, kammarens yngste ledamot, rik jordegare och något för mycket ryktbar medlem af jockey-klubben, är, såsom namnet visar, af engelskt ursprung, men född i Frankrike. Han har starkt oppositionella tendenser och är sålunda regeringen obehaglig. Dagens vigtigaste händelse är måhända en sammankomst, som centern haft hos deputeraden Brame, för att formulera sin i gårdagens nummer at H.-T. omtalade interpellation. Man blef ense om följande formel: regeringen interpelleras rörande nödvändigheten att tillfredsställa landets önskan, att lagstiftande församlingen må på ett mer verksamt sätt deltaga i de allmänna angelägenheternas ledning. Den enda manihgsskiljaktigheten rörde ordet mer, som hrr de Cbhoiseul-Praslin och Lefebvre-Pontalis ville hafva uteslutet, emedan de icke kunde erkänna, att landet hitintills haft något regelbundet inflytande alls på regeringsåtgärderna. Denna interpellation hade redan fått 123 underskrifter af centerns och högerns medlemmar, till hvilka sednare man af klokhet först vändt sig, innan man begärt vensterns understöd. ,Patriet försäkrar sig veta ur säker källa, att kejsaren i närvaro af flera högre offleerare, tillhörande hans omgifning, erkänt nödvändigheten att tillfredsställa landets genom de sednaste valen uttalade önskningar. Han grundade denna nödvändighet särskildt på det onekligen talande skäl, att äfven majoritetsmedlemmarne iklädt sig liberala förpligtelser mot sina valmän. Såsom i dag skulle vice-konungen af Egypten, som nu lemnat England och öfver Briässel rest till Paris, Fras med en stor sest i Versailles. Rappel har nu åter börjat utkomma, sedan redaktionen skaffat sig eget boktryckeri — ingen boktryckare vågade nämligen trycka denna frispråkiga tidning — och den säljes i öfver hundratusen exemplar dagligen, ehuru den ej får afyttras på gatorna. Det talas om en ny, af ex amerikanare vid namn Springer uppsurnen OpurÖstning gsapparat, som kommer att användas i lagstiltande församlingen. Stående på qvestorernas bord, är den medelst metalltrådar, som gå under golfvet, i förbindelse med de deputerades pulpeter, och det hehöts blott att trycka på den ena af tvenne å dessa pulpeter anbragta knappar, för att få ett ja eller nej tillkännagifvet. Medelst denna maskin kan en votering I göras och rösterna registreras, räknas och tolf gånger kopieras på mindre än en un nut. Den af kejsaren tillsatta algeriska kommissionen bar med en liten majoritet föreslagit, att militärregeringen der skall upphöra och ersättas ar civil förvaltning. Med majoriteten röstade, märkligt nog, marskalk Randen och general Desvanx; men det onda militärstyrelsen gjort denna koloni synes slutligen ha öppnat ögonen på de hittills magtogande derstädcs. STORBRITTANIEN. I öfvorhuset fortgår diskussionen om irländska kyrkobillen. Den 1 dennes antog huset, trots regeringens motstånd, ett af lord Carnarvon Ae amendemen 11— svarande Forton å gängor oas Åfanå rade inkomst. Amendementet ant 155 röster mot 86. I Halifax uti Nya Skottland har den s. k. repeal-föreningen hållit ett möte, ; hvilket förklarats, att koloniens enda utsigt till lycka, blomstring och fred liga ser i dess kiljanda från Eng! and och förening med Förenta Staterna. RYSSLAND. I vårt censurväsende hafva tvenne kaap pt tänkbara förändringar vidtagi skrilver en korrespondent den 24 Juni från Risa. Censuren för alla på lettiska och estniska språken utkommande böcker, tidningar och tidskrifter skall, så vidt Lif land angår hä dancter koncentreras i ;. olyckliga utgifvarno af ka tidningar i Pernau och Dorpat måste skicka sma korrekturspalter 30 till 35 tyska mil ull Riga för att derifrån erhålla impri . Man behöfver icke vara ti för att inse hvad detta vill sä derigenom hvarje fri rörelse, j: derrättelse omöjliggjorts, i änerhe det hos oss icke finnes någon jornvä förbindelse mellan nimda Stider. Och detta är likväl icke allt! De personer, som skola utöfva denna censur, äro tvenne ester, hvilka öfvergått till den greliiakortodoxa kyrkan o ngera såsom lärare vid det andliga seminariet i Riga. Alla för kyrkligt bruk assedda lettiska och st-niska tryckta ifter, utgiina ar lutherska predi ikanter, lirare, kyrkomyndighe 8. v., skola underställas de och på dem skall det . 8. de hvad som får stå i de