ärbetarebostäderna i Köpenhanm. (Korrespondens till IIandelktidningen.) Köpenhamn, slutet af Juni 1869. På en vacker sommarmorgon, då solen lyser vänligt in genom fönstren, känner man sig i allmänhet längt mera böjd att komma tidigt på benen och gå ut, för att njuta morgonluften, än eljest. Så var det Just i Söndags. Vi — med vi menar jag: en ung dansk tidningslitteratör och läsarnes undertecknade, ödmjuke tjenare — makade oss tidigt ur sängen, fingo vårt morgonkaffe och gingo derpå ut, man må ingalunda tro för att göra en morgonpromenad i ,beslutens friska MOrgor une utan för att begifva oss bort till en stor. midt i staden belagen esimtingslokal, der min vän bade att infinna sig å embetets Lgnar. Klockan var 8, men då vi framkommo, sågo vi allaredan en talrik skara af arbetare, hvilka, oaktadt de voro söndagsklädda, dock lätt igenkändes på den för den danske arbetaren egendomliga habitus, och som tillströmmade från alla håll samt synbarligen hade samma mår för ögonen som vi. Inne i salen päträffade vi samma publik, och dess antal ökades efterhand betydligt. Det fanns tillochmed en del qvinnor bland dem. På en upphöjning stodo 5 å 6 män, sysselsatta med att nedlägga ett stort antal nummer, hvilka de först förevisade för församlingen, i ett lyckohjul. Var det en lottdragning, som skulle försiggå här? Mycket riktigt; men den var af en egendomlig beskaffenhet, som står i rak motsats mot de vanliga lotterierna. Om dessa brukar man säga, att ,lotteri är en bygg nad på lösan sand-; detta är dexemot grundmuradt, och medan eljest lotierispek mången gång tvungit en man att gå ifrån hus och hem, har detta just tör ändamål! att förskafla honom ett sådant, Vi befinna oss nemligen vid den årliga lottdragning, som hålles af Arbetarnes. bygonadsföreninga. Denna stiftades år 1865 af åtskilliga arbetare vid Burmeister Wains fabrik, landets största maskinverkstad, belägen i Köpenhamns förstad Christianshavn. Den var en frukt af de nyare Principer om sjelshjely och samarbete, som på de sednare åren trängt igenom och öfverallt, der de tillämpats riktigt, redan åstadkommit betydande resultater. Nämnde arbetare förpligtade sig nomligen att hvarje veeka under 10 års tid sammanspara 16 skillg., för att dymedelst vinna kapital och kredit. På detta sätt skulle de bli i stånd itt uppföra småboningar, för att derefter å billiga vilkor låta fördela dessa genom ottdragning till sjelfegendom bland för. ningens medlemmar. På denna punkt igger föreningen synnerlig vigt, i det den usluter sig till den bekante franske förattaren Jules Simons ord: Man skalt ldrig med intresse vårda sig om ett hus, om man endast hyrt. Det ligger en trollnakt i orden ,, mitt hus — och den åtkiljer sig härutinnan från de andra här. arande byggnadsföreningarne, hvilka äfenledes ha till syfte att skaffa arbetarne unda och billiga bostäder, samt afhjelpa et stora behof, som i detta hänseende jrefinnes, men hvilka mena, att man föralar uppnåendet häraf genom att såsOt direkt mål föresätta sig att göra ar. etarne till husegare och fördenskull skänka enna punkt en underordnad betydelse. Företaget hade emellertid god framgsä.ng. et är energiska och dugtiga mä o medlemmar af styrelsen: bore, ntanten (stadsfullmäktigen) d:r kant såsom författare af ilera kooperava skrifter och som hland annat vunnit t år 1865 af den dåvarande finansmistern C. N. David utsatt pris för en afmdling om sjukoch begrafningskassor; n om sundhetsväsendet så högt förtjente ofessor Hornemann, medlem af sundtskollegiet och utgifvare af den värdeka tidskristen IIygieiniske Meddelelser mt en stor del arbetare. Det är en af Sse, jerngjutaren Hallin, som med riktig kt blifvit vald till föreningens ordfönde samt genom sitt sunda, goda förn. som arrepreUlrik,