Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juli 1869, sida 3

I bildningsanstalt af bruksegaren Lind. Hr Norsell ansåg, att äfven Posttidningens anslag borde upphöra, och att endast sparsamma anslag borde lemnas till lustlägren, äfvensom att hofhällningen borde minskas. Anders Ersson i Almby ansäg sig på intet vis skyldig att debitera till en sådan anstalt, som teatern. Sjette frågan besvarades sålunda: Allmän folkbeväpning bör införas och den stående armen sindragas, med undantag af nödigt befäl. I frågan om skjutsoch vägbyggnadssamt brefbärings-skyldighetens skiljande från jordbruket, var man fullkomligt ense derom, att jorden borde befrias från skjutsen, och mötet beslöt, att sintet anslag må utgå till desamma från hemmanen eller staten, utan att den resande må betala den lega, som vid entreprenadauktion bestämmes; men att gästgifvaregårdarne må vara flyttbara utefter vägen, till åstadkommande af täflan vid dessa. Brefbäringen bör öfvertagas af staten. Vägunderhållningen ansåg man dock ej böra skiljas från jorden, men qvarnar, bruk och dylika ej flyttbara inrättningar, borde dock deri deltaga. Riksdagens förslag till förändring i fattigvårdslagstiftningen ansåg sig mötet böra tillstyrka. inslagstiftningen ansåg man ingen förändring af nöden. Herr Norsell uttalade den farhågan, att bränvinsmedlen ej alltid användas rätt väl. I den 10:de frågan: ,om emigrationen inverkat menligt på det helas välstånd? yttrade sig hr Broddån i ett utan tvifvel vältaligt föredrag, utan att dock kunna finna något sätt att förekomma detta onda. — Man kom öfverens att lagen borde stadga, att ingen må resa, utan att taga sin familj med sig, såvida ban ej genom intyg af kommunalordföranden kan styrka, att den är försörjd under familjefadrens frånvaro. I frågan om de åtgärder, som böra vidtagas, att lindra den mindre jordbrukarens betryckta ställning, beslöt man sig att uttala den åsigt, att räntan är för honom i vårt land för hög, att privatbankerna gifva för korta lån, och att vårt exekutionsväsende är alltför hårdt. Oskarshamn. Nya fartyg. Från Oskarshamns varf ha gått af stapeln två nya fartyg. Det ena, en nybyggd skonert om 83 svenska läster, tillhörigt grosshandlaren Fr. Johansson och erhöll namnet ,,Elvira; det andra, äfven en skonert, förbyggd och uppmätt till 25 sv. läster, tilldelades namnet ,,Göthe och tillhör grosshandlaren G Johansson derstädes. — Cimbrishamn. Kalkugnar. Vid företagen gräfning å egorna till hemmanet n:ris 6 9 Gladsax, skrifves från Cimbrishamn, hvilket eges af åboen Hans Jönsson, påträffades 2:ne kalkugnar, hvilkas väggar voro uppförda på yttersidorna af gråsten och inuti ugnen af brändt tegel. Den ena ugnen var anlagd vid sluttningen at en kulle, vid pass 600 fot från ruinerna af Gladsax gård och den andra helt nära ofvannämnda hemmans åbyggnader. Ugnarne voro till större delen fulla af bränd kalk af den utmärktaste beskaffenhet, af ålder förstenad, men löslig för vatten. Den från väggarne lösbrutna tegelstenen är 1;:del större än den nu brukliga, den är alldeles oskadad, emedan den icke varit utsatt för luftens inverkan. Tiden då dessa kalkugnar begagnades, vet ingen nu lefvande, men nu ha flera sekler gått sedandess. — Vadstena. Hritbetssockerfabrik. Från Vadstena skrifves den 26 Juni: Det sammanträde, som till sistlidne Onsdag var utlyst med de personer i orten, hvilka genom odling af hvitbetor vilja medverka till anläggande af en hvitbetssockerfabrik härstädes, var icke synnerligen talrikt besökt. Dock visade sig intresset för saken hos de närvarande särdeles lifligt och varmt. Sedan apotekaren Holmberg blifvit anmodad att leda förhandlingarne och han redogjort för hvad som å jordbrukarnes sida erfordrades för att bringa företaget till stånd samt upplyst att teckning redan skett af åtskilliga ortens jordbrukare för odling af hvitbetor på närmare 300 tunnland, uppstod diskussion om lämpligaste sättet för att befordra teckning af återstående erforderlig areal, hvilken ledde till det resultat, att en person utsågs i hvar och en af de staden närmast liggande socknarne, hvilken åtog si att inom hvar sin kommun söka intressera för betesodlingen och beforära teckningen. En af ortens mest rationelle jordbrukare, som personligen i Tyskland studerat hvitbetsodlingen och hvad dertill hörer, lemnade vid tillfället en redogörelse för metoderna dervid m. m. samt vitsordade vår jords synnerligen lämpliga beskaffenhet för ifrågavarande odling. Askersund. Jernrägsmöte hölls den 26 Juni med de at ortens invånare, som intressera sig för en jernväg emellan Askersund och någon punkt på vestra stambanan. Till ordförande valdes bruksegaren A. Robson på Aspa. Om vägens riktning gjorde sig den äsigten gallande, att den borde tagas öfver Lerbäck åt en punkt emellan Vredstorp och Helsberg; om spårvidden bestämde man sig för smalspårig. En komit nedsattes för att taga saken om hand. väderleken och årsväxten. Falköping d. 30 Juni. Med midsommarens ingång tyckes ändtligen den mycket etterlängtade och för vegetationens upplifvande så nödvändiga sommarvärmen vilja göra sig bofast hos oss. Visserligen var i Måndags väderleken temligen sval, men denna skenbara återgång till den gamla kyligheten var dessbättre at kort varaktighet, enär temperaturen nu åter höjt sig till en för årstiden mera lämplig grad. Grödan står mycket lofvande här i orten, dock har vårsäden, som i brist på nödig värme ännu är väl mycket tillbakasatt. på åtskilliga ställen lidit icke obetydligt af mask, så att omsåning här och der måst verkställas. elegram. KÖPENHAMN d. 30 Juni. ,, Dagens Nyhederst redaktör Robert Watt har på duell utmanat ,Dagstelegrafens redaktionssckreterare Meyer för en artikel, hvilken den förstnämnde förmenat vara för sig ärerörig. Utmaningen har ck it antagen.