Hand och handske. Af Amelia B. Edwards, Författarinna till ,,Barbaras History etc, (Öfversättning från engelskan af S. N—n.) I Kap. En dödsbädd. Dörrens sakta öppnande väckte mig. — Hur tycker du det är med bonom nu, Janet? frågade jag, rusande upp på ögonblicket alldeles förvirrad. — Sofver han ännu? — Ja, han sofver ännu, sade den gamla qvinnan dystert. . Ledsen och uttröttad som jag var, kunde jag ej återhålla en rörelse af otålighet. — Hvarför störde du mig då? frågade jag vresigt. Brasan och ljuset voro båda nästan utbrunna, och jag ryste.af köld under det jag talade. — Det var ej min mening att väcka er, sade Janet ovanligt mildt. — Men det var rysligt att sitta der och höra honom yra i sömnen om dem, som äro döda och borta för längesedan. Hon sysslade vid eldstaden under det hon sade detta och blåste åter eld i de kolnade glöderna. Straxt derpå kom hon bort till soffan och svepte shavlarne bättre omkring mig. — Ni fryser, Gartha, sade hon medlidsamt, — och ni har inte ätit på flera timmar. Försök och ät lite qvällsmat!