Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juni 1869, sida 3

DUTTLNLIILTLMN d. JuuMI. DPAnMmuISmarknaden oförändradt lugn. Blandade ämnen. Hatt-icke-aftagnings-lag. I , Marstrands-Posten läses: Vid Marstrands badsocietets direktions för ,,nöjen och trefnad första sammanträde har det beslut blifvit fattadt, att herrarne hädanefter icke behöfva att gå med hatten i hand för hvarje bekant som mötes, eller med andra ord: att vid hälsning hufvudbonaden icke behöfver aftagas, utan är det militäriska helsningssättet allmänneligen och med damernas tillåtelse antaget. Redan år 1852 fattades ett likartadt beslut bland då varande badgäster i Marstrand och upprättades en hatt-icke-aftagnings-lag, som finnes intagen uti den då härstädes utgifna tidningen ,,Brömsen, hvilken lag äfven nu skulle vara gällande och för bättre minnes skull här i sin helhet intages: ,Hatt-icke-aftagnings-lag. Vi etc. etc. Sedan vi med deltagande sett huru civilt klädda personer af mankönet i regn eller svlsken måst gå snart sagdt ,,chapeaux bas genom hela staden, utan att dermed något synbart godt åstadkommits, hafva vi, utan afseende på vällofliga hattmakareembetets föreställningar och intressen, härmed, till den kraft och verkan sådant hos loyale medborgare hafva kan, velat stadga och förordna: 1:o. Militäriska helsningssättet, medelst handens uppförande till hatten, vare det allmänt brukliga; 2:o. Hatt må således icke aftagas utan vid särdeles solenna tillfällen, rörande återseenden eller ömmande afsked, samt inom hus; 3:0. Hvad här ofvan stadgadt är om hatt gälle äfven om mössa; 4:0. Den, som hädanefter onödd blottar sitt hufvud, gör sig förfallen till vite af — enskildt obehag och allmänt ogillande. 5:0. Denna lag, beräknad både för nöje och nytta, träde genast i verkställighet. 185 värt Residens, Badhussalongen, i Augusti 1852. Direktionen för nöjen. Svensk sångare i Amerika. Från Chicago skrifves den 24 sistl. Maj: , Bland andra företeelser inom musikverlden bär torde m:me Parepa Rosas ,Grand Musical Festival förliden gårdag förtjena ett särskilt omnämnande, ej mindre för det storartade i arrangemangerna än äfven af den orsak att en ung svensk — en br J. Nordblom, son till den allmänt kände musikläraren J. E. Nordblom — uppträdde i ett af hufvudpartierna. Hr N., som förut mycket lofordats i Newyorkertidningarne, är begåfvad med en vacker och omfångsrik tenor af mycken styrka, hvars värde vid förenämnde tillfälle dock icke gjorde sig fullt gällande, ehuru den unge mannen icke saknar nödig skola, synnerligen för operamusiken. Också skall hr N., med hvilken jag i går, straxt efter hans ankomst från Newyork, gjorde en kort bekantskap, hafva erhållit ett förmånligt engagement vid ett operasällskap i berörde stad, dit ,the young and successful Swedish Tenor, såsom , Chicago Tribun benämner honom, efter en konstresa i vestern återvänder. — Förutom denna ,, festival, dervid Haydns oratorium ,Skapelsen fullständigt gafs med chör af öfver 250 röster och hr N. i Uriels parti, kan jag omnämna en annan, som under namn af ,, National Peace Jubileum förberedes att försiggå i Boston d. 15—19 Juni, dervid ej mindre än 20,000 röster och 1,000 instrumenter skola biträda. Nytt lysämne. En känd fransk kemist, Tessi6 du Matay, som gjort sig bemärkt genom ätskilliga uppfinningar af billiga och enkla produktionssätt inom flera industrigrenar, har nu gjort en ny uppfinning, genom hvilken man blifver i stånd att åvägabringa en både billigare och bättre gasbelysning än hittills. De principer, hvarpå uppfinningen är grundad, äro väl icke väsendtligen nya, men Tessi har förstått att gifva dessa principer ett sådant användande, att medan produktionsomkostnaderna förminskas, åstadkommes det likväl ett långt vackrare och starkare ljus, hvilket är alldeles hvitt, och vid hvilket man, lika väl som vid dagsljuset, kan skilja mellan de finaste nyanser af gult och orange samt grönt och blått. Lågan håller sig ganska stilla, och det är långt behagligare att arbeta vid densamma än vid den vanliga gaslågan, liksom den icke heller förorenar luften genom kolsyra eller andra skadliga förbränningsämnen, utan tvärtom förbättrar luften. Den nya uppfinningen har slutligen den fördelen, att lågan icke medför en så obehagligt varm temperatur som den vanliga gaslågan. Tuilerierna skola belysas efter Tessiäs metod, bvilken uppfinnaren nu bemödar sig att få införd i sjelfva Paris, men detta stöter väl på svärigheter i följd at det stora gasbolagets monopol. Skydd åt småsoglarne. Det har förut nämnts att en insändare i ,, Karlskrona V.-BI. uppmanat till bildande af en förening för att skydda småfoglarne. Insändaren yttrar: Uti LIndependance Belge läste jag för någon tid sedan med nöje, att ett antal gossar, synnerligast skolungdom, uti omgifningarne af Brissel brukade samlas för att skjuta småfoglar, hvilket alltid utgjort ett af vårens bästa nöjen. Men nu hade barnens föräldrar och förståndiga lärare gemensamt gjort de oftast lättböjliga ungdomssinnena uppmärksamma på huru nyttiga dessa små djur äro, hvar och en skötande sitt arbete med att plocka mask, skadliga larver o. d. Barnets hjerta är sällan känslolöst; — till det, som är godt och kärleksfullt, vänder det sig så gerna. De unga gossarne bildade innan kort en vacker förening, som hade till ändamål att skydda småfoglarne, deras ägg och bon. Insändaren berättar vidare, att han sjelt är en fogelvän och att han med nöje brukar se huru brådtom de små glada sångarne alla dagar hatva med att plocka bort de oräkneliga maskar, som förstöra trädens blad. , Men de små arbetarne åro, yttrar insändaren, ,.allt för fåtaliga, och till följd häraf stå nu de flesta ekar i Karlskronaorten kala såsom på en vinterdag. Endast den stora eken, som sträcker sina väldiga grenar öfver mitt boningshus, är grön och frisk, ty några små flitiga starar, som der hafva sitt bo, rensa den från maskSlutligen berättas, att insamlingen af småfogelägg och förstörandet af fogelbon i stor skala pågår på landsorten; men insändaren hoppas att smäfoglarne, dessa nyttiga och oskyldiga små varelser, skola finna hjelp och beskydd hos många af ungdomen i vårt land. Originel välgörenhet. Hela Newyork slösar loford på fröken Arabella, en af denna stads utmärktaste och mest firade skönheter. Ilvad gör fiöken Arabella? Genom eldsvåda hade några fabriker blifvit lagda i aska, arbetarne hade förlorat hus och hem och voro brödlösa. Nöden var